Det gör så ont att skriva detta inlägg. Jag har alltid haft en konstigt relation till min pappa. Jag kan lova er hade han kunnat byta ut mig och Johan hade han gjort det för han skäms så fruktansvärt över oss.  Och kom inte och säg till mig att han älskar mig för det vet ni inget om. Min pappa är inte som alla andra och det är inte på ett positivt sätt. Han skämms till och med över att jag mår dåligt.

Jag kommer ihåg att vi skulle ha möte med skolan för att diskutera om hur vi skulle göra medans jag  var på ett behandlingshem. Mamma och jag gick ifrån bilen rakt igenom hela skolan hand i hand men pappa gick bakvägen till där vi skulle ha möttet. Jag var så sårad. Han gick bakvägen för att ingen skulle se honom och han skällde ut mamma och mig mellan rader för att vi hade skämt ut honom genom att ta den vägen. Nu skulle så rykten gå att hans dotter ska läggas in på behandlingshem och vem skulle göra affärer med honom då?

Min pappa är väldigt speciell. Han är en stor affärsman och utan hans pengar skulle han inte va någonting. Allt kretsar runt pengar för honom, han gör verkligen vad som helst för pengar. Han har alltid tänkt på sitt rykte och att allt ska så så himla fint ut utåt fast det egentligen hade varit ett helvete av skam om allt skulle komma ut. Han förnekade till och med flera gånger att Johan var hans son när folk frågade han Johan tog droger. Ibland har jag tänkt att det kan ha varit en av orskaerna som drivde honom till självmord.

Och nu kom jag till en gräns. Han valde att inte gå till mitt första samtal med min familj på behandlingshemmet för att han känner flera läkare där. visst jag hade fattat om han inte ville gå ditt för att han kännde läkarna jag behandlades av men han väljer att inte gå ditt för att det finns personer han kan träffa som försämrar hans rykte. Hur fan kan han göra såhär? Tänka på sin jävla affärer och rykte framför sin dotter som är längst nere på botten som är bered på att ta livet av sig. Det här är oförlåtligt.