Godmorgon, idag är det första advent och min önskan bliv faktiskt sant. Ingen första advent utan snö! Det är så vitt ute att jag får ont i ögonen. Nu är det ju några dagar sen jag skriv och det blir så för mig. Jag kan vara jätte aktiv i 2-3 dagar sen inte vara aktiv på 5 dagar men det kommer förbättras. Men det är en del av min deperation och ångest osv.

Jag ska snart åka hem till mamma och pappa och baka. Vi har alltid det som tradion att varje advent, första,andra,tredje,fjärde att vi samlas och bakar och äter gott. Min favorit på jul när det gäller kakor osv är helt klart saffranskaka och allt med saffran i. Men jag är lite orolig för hur det ska bli med pappa när vi träffas. Det är jätte spänt mellan oss. Som jag har skrivit så känns det som om han skämms för mig, att jag inte är "normal" utan har min sjukdom och är inte världens gladaste människa. Och att han skämms för att Johan var narkoman och tog livet av sig. Allt ska vara så fint ut åt men han kan inte ens stöta sig egen dotter. Jag är iaf glad att han beter sig som en pappa gentimot  mina småsyskon. Men min mamma är den underbaraste, hon är ett fantastiskt stöd och hon skäms inte tvärtom, hon vill berätta sin/våran historia och hjälpa dom som har förlorat ett barn eller har ett barn med psykisk ohälsa.

Ëftersom jag inte har träffat mina syskon så mycket som jag önskat i sommar eftersom jag liggat inne på behandlingshem för deperation och ångest ja ni vet. Så har jag bokat en sista minut resa. På Tisdag åker jag och min fina lillasyster och fina lillebror till Egypten. Har bokat ett jätte lyxigt barn hotell och vi stannar där tills på Torsdag, vi är där 9 dagar och åker klockan 6 på Torsdags kväll hem. Det här kommer bli så bra, bara vi 3 och vi kommer ha så kul. Min lillebror är 12 och min lillesyster är 9.

Nu ska jag göra mig i ording. Jag och Fido har varit ute i nästan 2 timmar och lekt i snön. Han älskar snö och blir som en valp. Men jag skriver senare, puss!