Inlägg publicerade under kategorin Allmänt
Jag har valt att inte berätta om en väldigt stor sak i mitt liv. Bara för att jag hatar detta, och jag vill inte aceptera att jag ska ha det såhär.
Redan när jag var 14-15 år åldern fick jag enorma smärtor när jag hade ägglosning på vänster sida vid äggstocken. Första gången så kunnde jag inte ens gå, jag hade aldrig haft så ont förut. Det känndes som om någon gav mig 1000 tals knivhög på en och samma gång. Jag var bara en liten flicka. Vi åkte in akut, min pappa fick bära mig för att mina ben kunnde inte bära mig. Dom lätt genast en gynokolog titta på mig och han ser en jätte stor cysta på mig, som hade gjort att äggledaren hade vredit sig. Han bestämmde sig snabbt för att ge mig kraftigt smärtstillande och lägg in mig på barnavdelnigen. Det var en Lördag och det var mycket att göra, jag fick vänta 3 timmar från att jag kom in tills jag rullades ner till operation. Min pappa sprang brevid sängen och höll mig hårt i handen, jag grät för jag visste inte vad som skulle hände. Vi kom in på operation salen, det var 4 personer där. Dom gav mig tabletter och en sak att andas i. Mitt huvud började snurra, och jag såg min pappa gråta sen bliv allt svart. Jag visste inte då att detta skulle bli en del av mitt liv, en del i mitt vardag en del jag måste leva med.
Jag är snart 21 och fick detta när jag var 14, jag har levt med det här i 7 år. Läkarna vet inte varför jag får så mycket cystor. Det dom har kommit fram till är att jag har för liten äggstock och då spricker lätt äggen. Jag har gått till så många läkare och fått mediciner, p-piler gång på gång men det hjälper inte. Jag har käkat dom mesta starkraste p-pilerna och det kan ha hjälpt i 2-6 månader men sen uppstår samma problem. Varje gång är läkarna rädda för att det är cancer i cystan och inte vatten. Det är flera läkara som sagt rakt ut; Du kommer få äggstockcancer.
Nu ska jag opereras imorgon, igen. Jag är så trött på detta, jag vill bara leva ett normalt liv utan smärta och operationer. Dom operera bort cystorna för jag får så otroligt ont. Just nu så sitter jag och skakar. Jag är så jävla bra på att spela, spela som att jag inte har ont. Jag har det där jätte stora leendet på läpparna och är så trevlig mot allt och ala, men inerst inne vill jag bara gråta och lägga mig ner och dö för smärtan den äter upp mig. Jag klarar inte mer. Och att ständigt gå och vara orolig för att det kanske är cancer i cystan, det kanske har spridit sig det dödar mig! Flera gånger har läkarna velat operera bort mina äggstockar, iaf vänster men jag har sagt att jag vill vänta tills jag fått mina barn och sen kan dom få ta bort dom. Men nu börjar jag verkligen fundera på att dom ska ta bort dom jag är för fan BARA 21!
Förlåt för mitt jätte dåliga bloggande. Äntligen när jag försökte ta tag i bloggen så blir min syster sjuk. Hon fick väldigt hög feber över 40 och skakande något otroligt så hon var tvungen att åka in akut till sjukhuset. Det var egentligen meningen att mamma skulle följa med henne in men det var så viktigt för mig att hänga med henne in så det gjorde jag. Hon hadd en kraftig infektion i kroppen men nu mår hon ganska bra. Hon fick väldigt mycket lugnande och en gång så började hon yra om att våran bror hade kommit tillbaka. Det gjorde så ont när hon sa det till mig och jag var tvungen att säga nej han är inte tillbaka älskling. Jag vet hur ont det gör att tro att han är tillbaka, att det är slut på alla tårar, alla skrik, att sorgen och saknaden inte ska plåga en mer. Och sen inse att det inte är sant!!
Förlåt för att jag inte skrivit så mycket på senaste tiden. Jag vill verkligen skriva, jag vill inte att denna blogg bara rinner ut ur sanden. Just nu är det så oehört mycket som händer. Eftersom att jag har varit borta så länge från jobbet så är det oehört stressigt just nu. Alla beställningar på nya maskiner ska in imorgon, annars får vi vänta i 1 helt år och det kan vi inte. Och allt hänger på mig och jag har jätte stora krav på mig. Och dom här kraven tycker jag är skit jobbiga, jag har så mycket annat. Alla har krav på mig att jag ska må bra, att jag ska bli frisk. Och jag försöker uppfylla alla krav men det blir alldeles för mycket. Jag lovar att jag ska bli bättre på att blogga, det är något jag kan uppfylla iaf
Oh jag är så glad att jag inte kan sitta stilla just nu. Jag var ju på möte idag på skolan jag sökte jobb till. Jag fick självklart inte jobbet för att jag inte hade någon utbildning för det. Men skolan ville ha ett möte med mig. Vi tog det tidigare än vad vi egentligen skulle, kl 9 imorse.
Det var jag, skolans 2 rektorer,1 person från skolstyrelse och 1 från kommunen. Och dom vill ta nytta av mina erafareneheter och det jag gått igenom när jag gick i 7,8,9, första ring och andra ring. Så dom vill att jag ska börja att vara på skolan 2 dagar i veckan, Tisdagar och Torsdagar. Jag ska ha samtal med flickor, om hur det är att hata sig själv och inte veta vem man är. Jag vet att det är oehört många som gör det. Jag kommer inte bli fast anställd, utan vi ska prova detta i 5 månader, till 14 Juni. Och förhoppnigsvis så blir jag helt fast anställd då.
Jag är så glad att jag kommer få kunna hjälpa tjejer som är där jag en gång varit. Jag hade inte någon på min skola som fattade hur jag hade det, men nu har dom här tjejerna en som fattar som gått igenom samma sak och som faktist lever. Jag ska börja på Tisdag.
Detta kommer ju göra så att jag inte har alls mycket tid till att jobba som personlig tränare, men nu får jag göra dom 2 sakerna jag brinner för. Kan det bli bättre?
jag vill tipsa er om en kille som heter Sharadin. Han skriver väldigt bra och fint. Desutuom är han en väldigt fin kille. Så kika in hos honom, han är värld alla läsare han kan få.
Vad fasen är det ni håller på med bloggplatsen? Jag får kommentarer jag egentligen skulle fått i November och jag har snackat med läsare som frågor varför jag inte har acepterat deras kommentarer. Och där sitter jag som ett frågetecken och undrar vad fasen det är dom pratar om för jag har inte fått deras kommentarer. Det verkar som om det har hänt något som gör så att jag inte kan ta emot era kommentarer och det suger verkligen!
Jag vill byta bloggportal men jag vill inte börja om från början igen, för det orkar inte jag. Skärp till er bloggplatsen!!!!
Ni vet jag skulle ju på jobb interljuv för kurator jobbet men eftersom jag skulle ditt i Torsdags och jag var på sjukhuset då så gick det inte så jag fick ju ringa och säga som det var. Och hon sa ju att jag itne skulle få jobbet pgu att jag inte har en utbidling för det men hon vill att jag ska komma på ett mötte nästa Fredag 13. Och då vill dom prata med mig om att berätta för ungdomar om mitt liv och vad jag gått igenom.
Jag bliv jätte glad, jag kan jobba som personlig tränare men ändå så hjälpa folk genom att prata med dom.
Jag var bara tvugen att skriva detta, självklart kommer jag skriva mer när jag varit där och fått veta mer
Jag tänkte berätta lite om mitt jobb, som jag verkligen älskar och brinner för. Jag är utbildad personlig tränare.
Jag och min kill kompis (vi kallar honom för A) har varit vänner sen vi började skolan och alltid hängt ihop. Vi älskade att träna, han byggde muskler och jag ville gå ner i vikt. jag föddes med kruver, jag har aldrig varit tjock men alltid haft mer kurver än normalt. Så vi tränade ihop på gym och hade skit sköj.
Och på det gymmet vi trädade på så kännde vi i stort all personal och han som ägde det och han bliv sjuk och var tvugen att själja det.
Och först så skojade jag och A om att köpa det, jag var 19 och han 23. Men sen bliv det mer och mer allvar i det hela och så bestämmde vi oss att prata med ägaren. Och han tyckte det var en super bra ide för vi brann verkligen för tränning. Han sa direkt att han kunnde tänka sig gå ner ordentligt i pris. Jag hade pengar som jag hade ärvt och så hade jag sparat och han hade pengar som han hade fått från sin döda mor men det räckte inte så vi gick till banken och så fick vi ett lån. Och så köpte vi gymmet och det är nog en av dom bästa sakerna jag har gjort.
Gymmet hade varit öppet för alla. Men vi var ju utbildade personliga tränare så då ville vi forsätta på samma spår. Så dom vi trännar får bara använda vårat gym. I början gick det ganska segt men när vi väl började göra reklam så att folk fick veta att vi fanns så började det komma kunder. Först troode vi att ingen skulle betala så mycket som vi hade bestämmt att vi skulle ta men folk gjorde det. Sen så gick det allt bättre och vi fick mer som ville ha våran hjälp. Nu har vi drygt 50 kunder och 12 anställda. Det som är så bra med vårat gym är att dom som vi har trännat får försätta att tränna hos oss hur mycket och länge dom vill men då får dom betala en lägre summa än vad man brukar få göra på andra gym. Vi är väldigt eftertarkade i fitnes branchen. Vi har en heldel killar som bygger muskler som är med i tvävlingar mm, även tjejer. Det är jag och 2 tjejer till som jobbar och resten är killar. Men vi har märkt att det börjar bli mer tjejer som börjar tränna fitnes osv, och det är jätte kul att se.
Det är ett oehört stort jobb att driva ett gym. A står som sagt som ägare på gymmet och det är för att jag inte har ett "normalt" liv. Men vi jobbar precis som om vi vore ägare både 2. Det är ett oehört fritt jobb och jag älskar tiderna. Jag jobbar inte från 07.00-16.00 som många brukar göra, tiderna vereriar från varje vecka. Och A han har följt mig hela mitt liv och vet vad jag går igenom så han vet att vissa dagar så är jag verkligen nere på botten. Han har varit min livlina många gånger. Jag tror inte jag kommer fixa att ha ett sånt som tex kurator, för så det ser nu så kommer jag inte upp ur sängen vissa dagar. Och det är nog ingen som skulle aceptera det.
Det finns helt klart nackedelar med att vara personlig tränare. Många som inte trännar tror att vi personliga tränare bara står och skriker men det gör vi verkligen inte. Jag trännar varje dag, i stort 365 dagar om året. Och det ger självklart beverknigar. Jag har förstört min rygg kan man säga, det är redan utsliten och jag är snart bara 21 år gammal och det bordar inte gott. Så A får massera min rygg varje morgon och kväll. Jag har inte lust och insperation att tränna varje dag, det har ingen men det blir så mycket roligare med alla människor. Det är en oehört bra och rolig stämmnig på vårat gym. Kommer det en ny så välkommnar alla han/hon så den inte känner sig ensam, det är en väldigt bra gemenskap.
Vi har också börjat med nya saker, att vi har dans och boxnigs pass och det är för alla även fast vi inte trännar som i vanliga fall. Vi har nästan alltid fullbokad på dom här passen och sen vi började med det så har vi fått många nya kunder.
Vad gör vi som är personliga tränare då? Jo vi hjälper folk att få ett hälsosmmare liv. Det är många som kommer till oss och vill ha hjälp med att nå ett mål som tex att h*n vill ha magrutor, störe muskler, kunna springa 1 mil på x antal minuter. Och då sätter vi oss ner med kunden och lägger upp ett pogram och från det så avgör vi vad det kostar. Så vad kunden får betala beror på vad dom vill ha hjälp med. Det kan kosta allt från 500 till flera tussen.
Jag har ju berättat att jag vill bli kurator men jag börjar inse att jag inte egentligen vill bli det. Jag brinner för att hjälpa folk men också för att tränna. Att tränna det är mitt liv, och det är det här jag är gjord för. Att vakna på morgonen och tänka: Jag får pengar för det jag älskar att göra. Det är helt underbart!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 | 6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 | 21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 |
||||||||
|