Det sista du sa till mig var: Jag älskar dig. Men ibland så tvivlar jag, inte på att du älskade mig men om du verkligen fattade hur ditt beslut skulle påverka dom som älskade dig. Hur kunnde du se in i mina ögon, säga att allt var bra, att allt var på rätt väg? Du ljög mig rätt upp i ansiktet. Om du bara sa som det var, att du skulle lämna oss. Jag har också ljugit för dig, sagt att allt har varit bra men jag hade aldrig lämnat dig på detta sätt. Jag har försökte finnas för dig i alla lägen, ovasett hur du var tillbaka. Jag vet att du inte alltid var dig själv, att drogerna gjorde dig till en annan människa. Men jag troode aldrig att du skulle svika mig och våra syskon på detta sätt. Vad fan tänkte du med? Om du bara hade bett på hjälp, om du bara hade fått komma in på ett behandligshem där du kunnde bli ren från skiten. Men du valde att avsluta allt, att sluta kämpa. I bland har jag också lust med det, att skita i allt, låta världen sakna mig. Men vet du vad? Jag tänker inte svika dom som älskar mig som du gjorde.

 Jag är arg inatt , jag är sällan arg på dig för att du gjorde som du gjorde men inatt är jag det. Jag har så svårt att aceptera att du valde att lämna mig, det vore en annan sak om du var med om en olycka med du valde att lämna mig, våra syskon, mamma och pappa. Tycker inte du att mamma och pappa har lidit nog? Att dom har fått gått igenom för mycket saker, saker som har knäckt dom? Varför ska dom behöva sörja sin son? Ser du inte hur våra syskon lider, hur dom vill ha tillbaka sin store bror? Dom gråter sig tills sömns, dom fattar inte hur deras store bror kunnde lämna dom. Jag har förklarat om och om igen att du inte mådde bra men då säger dom alltid: Men du mår ju inte bra men du lämnar oss inte.
Hade du kunnat spola tillbaka tiden, och aldrig lämnat oss så hade du nog gjort det. För det är så många som lider på grund av ditt beslut, ett beslut du bara tog sådär. Ett beslut och sedan var allt över! Imorgon kommer jag ha skuldkännslor för at jag är arg på dig inatt, att jag bara vill ge dig en rak höger, att få dig att fatta hur ditt svik har förändrat människors liv till det negativa. Men du har svikit, du har gett dom som älskade dig ett av dom största sviken man kan ge. Jag vet att du hade det jätte svårt, att du bara hade 2 alternativ. Att det bara var en tids fråga innan drogerna skulle ta ditt liv. Du fattade aldrig hur saknad du skulle bli hur tomt det är utan dig. Det är fan en kamp på liv och död varje dag utan dig. Om jag slutar andas, om jag dör nu så är det ditt fel. För du förstår inte hur svårt det är att kämpa i mott en så stor sorg! Ser du inte hur det här knäcker mig!?

Hur fan kunnde du!?

Hej allihopa, hoppas att ni hade en underbar dag igår. Jag tänkte berätta om min.

Det är en otrolig lättnad att julafton är över, för nu behöver jag inte gå runt och le falska leenden. För idag kommer Farmor,Farfar och  2 Farbror och  3 Faster med deras barn, för dom behöver man inte fejka att man mår bra för dom ser rakt igenom mig samma sak med Mormor,Morfar, 2 Moster och 4 morbror + deras barn som kommer imorgon. Med dom kan man sitta och prata minnen utan att det känns konstigt att gråta.

Ni vet hur min morgon var så jag börjar med att berätta när vi var på min brors grav.  Det var så otroligt fint, för några av hans vänner och våran släkt hade redan varit där och tänt ljus och lagt blommor. Det känns jätte skönt att folk inte har glömmt bort honom bara för att han är död. Vi var där i cr 20 minuter, det var jätte jobbigt, jag fick bäta min syster därifrån för hon ville inte gå tårarna bara spruttade.

Sen så åkte vi till min Farmor och Farfar, jag hade faktist inte räknat med att det skulle vara så mycket folk men som tur är har dom 4 våningar så man kan vara i frid. Vi åt jätte jätte god julmat som bara min Farmor kan laga, det är alltid något speicelt med hennes mat. Och hon hade ju dukat fram ett helt bord med godis, dricka osv så man äter väldigt väldigt mycket hos dom. Jag märkte väldigt tydligt där att det var väldigt många som var ledsna över att min bror inte var där. Vet ni hur lång tid det tog att dela ut julklappar för tomten? Nästan 1 timme, det var så otroligt mycket julklappar så man bliv helt svimfärdig. Jag vet inte hur många gånger min Farfar sa till mig: Vad fin du är min töss, jag är så stolt över att du är så stark.

Sannigen var ju att jag inte var så stark, jag brött ihop 5 gånger mellan kl 11 till kl 6 fast jag lätt ju ingen se det. Det enda jag lätt dom se var mitt underbara fejkade leende, som räddade mig. 

Kl 6 så åkte vi direkt vidare till min Mormor och Morfar. Det känndes väldigt tät i mellan för hela våran familj hade kämpat hela dagen med att försöka se glada ut och göra detta till en så bra jul som möjligt. Det var iaf inte lika mycket folk hos dom men dom har bara 2 vånigar så där kunnde man nästan inte få vara i frid. Vi åt julgrött och som vanligt hade Morfar bakat mägder med julgodis! Så man har gått upp minst 1 kilo igår. Det var mycket mer julklappar hos mormor och morfar än hos farmor och farfar. När alla satt och såg på sälskap resan så gick jag och letade efter min Farmor och då satt hon i sitt sovrum med ett kort av min bror i handen och grät. Det gjorde jätte ont att se henne sådär. Så vi satt och pratade om honom ett tag, det känndes så skönt att få vara i min mormors famn för hon är min förebild. Hon är den coola och ungdomliga mormor, men också hon som kan prata kännslor, hon som ser när något inte är okej. Och hon hade sett på mig hela kvällen hur mycket jag hade fått kämpa för att vara glad.

Jag hade samanlagt köpt 36 julklappar, det är ju helt sjukt!

Det här fick jag i julklapp:

Mängder av pengar.

Pressentkort

En resa till Thailand ( 14 April - 30)

Smycken

Heminredning

Smink

Kläder

Jag bliv jätte glad för att jag fick så mycket, i våran familj så älskar vi att skämma bort varandra. Och detta året så skämmde jag bort mina syskon, mamma och pappa extra mycket, jag vet att man inte kan köpa glädje men jag vet själv hur glad man är när någon ger en något.

Hur gick det med att fira jul utan min bror då?

Det går inte ens att beskriva hur ont tomheten och saknaden gjorde. Jag troode att det skulle vara lättare, men jag gick ärligt talat runt och letade efter honom det var så overkligt att han inte var med inte ens på julafton som han aldrig skulle missa. Det känndes som om jag hade kommit till världens helvete. Så sa min bror när han beskrivde hur det var att vara beroende av droger. Det känndes som om jag skulle brinna upp, och samtidigt så skulle jag gå och vara glad, skratta, skämta när jag egentligen vill gråta och bara skrika ut mitt brors namn. Jag märkte att jag inte var ensam om det, det var inte alls samma glädje och stämmnig som vi har haft alla andra jular. Min lilla syster sa till mig på morgonen: Kan vi inte vara tillsamans idag, för jag vill inte förlora dig också?

Det gjorde så otroligt ont att höra henne säga det, för hon tror att jag, min lillebror, mamma och pappa kommer lämna henne som våran store bror gjorde. Hon och jag var brevid varandra hela tiden, hon var inte ens 2 meter från mig. Hon satt brevid mig när vi åt, hon satt i mitt knä när vi såg på film, jag bar henne när vi gick. Vid vissa tillfällen så sa hon: Jag älskar dig syster, tror du ***** ( våran brors namn) vet att jag älskar honom också?`Då sa jag: Ja han visste hur mycket du älskade honom så orora dig inte för det, och jag älskar dig lika mycket som han gör.

Hon fattar inte så mycket men hon säger saker som går rakt in i hjärtat och ibland gör så ont.  Men med tiden så kommer hon fatta att han inte kommer tillbaka.

Min lille bror bror han var väldigt svår att nå hela dagen och kvällen så när vi kom hem och skulle sova så sa han till mig: Tror du att ***** hade en bra jul i himmelen?

Det hade han suttit och funderat på hela tiden. Han hade så otroligt svårt att somna, jag låg med honom i min famn fram till kl 6 sedan somnade han. Det är jätte tufft för mig att se hur mycket dom saknar honom och om jag kunnde så skulle jag göra allt bra men det kan jag inte, jag kan inte få hem våran store bror.

Denna jul har varit ett rent helvete, hoppas att ni har haft det bättre. Nu väntar Nyår, men det kommer bli lättare eftersom jag ska festa och dricka.

Hoppas att ni har haft en mycket bättre jul

Godmorgon, vet ni vad det är för dag i dag? JULAFTON!

Mamma och pappa kom in och väckte mig och mina syskon kl 07.30 Jag sov ju hos mina föräldrar inatt för att jag hade lovat min lila syster det. Det känns så skönt att få ha henne i min famn eftersom hon är så liten och hon fattar inte varför våran store bror inte kommer tillbaka. Jag har 2 syskon och dom är mellan 8 och 13 år. Jag troode inte min bror skulle sova med mig och min syster eftersom han är den där coola killen utåt men han behöver lika mycket kärlek och tröst som min syster gör, så inatt har vi sovit alla 3. Det är väldigt skönt att få prata med dom ensamma. Min bror fattar lite mer än vad min syster gör.

Efter att mamma och pappa hade väckt oss så gick vi ut till våran inglasad teras och satte oss där och åt frukost och tittade på den underbara utsikten, vi bor alldeles vid vattnet. Men det var inte utsikten som jag vill ha på jul, det ska vara massor med snö och det ska vara is på vatten men ne så var det inte iår. Men det var jätte mysigt iaf.

Kl 11 så ska vi vara hos min Farmor och farfar och käka julmat, se på Kalla Anka och få och dela ut julklappar. Sen vid 5-6 så åker vi till Mormor och Morfar och käkar grött och får och delar ut julklappar. På både pappas och mammas sida så är det enormt mycket släktigar, så det kommer bli väldigt mycket folk. Men vi är sällan sammlade allihopa så det är kul att träffa alla. Så den största delen av dagen kommer gå ut på att prata med alla. Jag tycker det är skit kul att få prata, jag är väldigt social av mig.

Jag mår sådär, det är väldigt väldigt jobbigt att inte min store bror här. Innan vi ska åka till Farmor och Farfar så ska vi åka förbi hans grav och säga god jul och lägga blommor, jag ska lägga mina stennar som jag besält. På en så stor det: Himmlens vackraste ängel. Och på den andra så stor det: God jul min älskade bror.

Det gäller att sätta på det där fejk leendet och försöka se så glad och lycklig ut som möjligt. Jag kan inte ens fatta att jag peppar mig själv till det, men det är bara för att mina syskon och min familj ska få en så bra jul som möjligt för som sörjer också min bror. Jag kan inte vara så egoistisk att sabba deras jul för dom kämpar också med att göra den här julen till en bra jul fast inte våran son och bror är med.

Jag kan inte lägg ut bilder på hur jag ser ut men här är bilder på klännigen jag ska ha på mig idag:

Den är inte för tantig och inte för slampig. Till detta så har jag lockigt hår med volym, smycken och höga klackar.  Ni kommer märka att jag älskar klänningar med bar rygg, jag har också bar rygg på nyår

Jag hoppas verkligen att ni för en kanon jul, ta hand om er och varandra. Njut ordentligt nu för det är bara julafton en gång om året!

Éftersom jag är så jävla förvirrad just nu så åkte jag hem till min Farmor och Farfar och frågade vad i helvete jag skulle göra och dom tyckte jag skulle läsa eftersom jag har lätt för mig i skolan förutom stavnigen då. Så jag ska börja läsa till socinom till sommaren.

Jag kommer nog hinna ångra mig en heldel. Men jag vill verkligen bli psykolog eller kurator. Det jag fassar för är att jag ska må så pass dåligt att jag inte kan göra mitt bästa och då kommer jag kanske inte bli goodkänd.

Men nu vet ni det

Först vill jag börja med att säga tack till alla som tror på mig, det värmer så otroligt mycket.

Nu är jag faktist väldigt rädd. Det är så att jag ska på interljuv!

Jag berättade för min chef idag som är en av mina närmaste kompisar och vi startade vårat företag ihop men han är chef eftersom han har större efarenhet och är äldre. Iaf jag berättade att jag hade starka tankar på att bli kurator, att jag först skulle försöka söka till skolor och om jag  inte får jobba där utan måste ha en socionom utbildnig så skulle jag börja läsa igen. Och han hade världens största leende och så tog han upp telefonen och slåg ett nummer och han sa: Kan du kommla mig till skolstyrelsen i ******** ( stjärnorna är för att jag inte kan berätta vilken komun jag bor i) Jag bliv jätte nervös och frågade: Vad fasen ska du göra nu? Men han bara skrattade. Och så fick han prata med en tjej och han frågade om det var någon skola i våran kommun som behövde en kurator och självklart så hade dom det så dom koplade oss vidare till skolan och som tur var så hade dom som höll i interljuverna inte tid men vi lämnade telefon nr och så skulle dom ringa upp om 20 minuter. Jag bliv ännu mer nervösare men han tyckte att det här var min stora chans, det skadar ju inte att bara prata med dom.

Och så ringde dom efter 15 min och jag fick prata med dom och jag berättade att jag var intresserad av kuratorn platsen och då berättade hon att han som är kurator nu ska vara sjukskriven i 6 månader och om jag skulle få jobbet så skulle det vara tills han började jobba igen men dom vill ha 2 kuratorer eftersom det är så stor skola och nu har dom bara 1. Och jag sa som det var att jag inte hade någon socionom utbildnige eller annan utbildnigen för detta  men har gått samanlagt 13 kurser då kom detta oväntade svaret: Vi har haft kuratorer som inte haft utbildnig för det och har varit hur bra som helst så har du rätt personlighet och kunskapen så kommer du inte behöva utbildnigen iaf inte på våran skola för du har som sagt gått kurser idet och har en enorm efarenhet och det brukar vi inte gå på men det är allt för få med din efarenhet. Jag kan inte lova att du får det för det är många som söker men du kan ha en bra chans. Men om du kommer få jobbet så måste du gå en intensiv kurs i socionomi så du har lite kött på benen

Jag bliv hur glad som helst och 5 Januari så ska jag på interljuv. Då är det först med den nuvarande kuratorn och rektorn och en persson från skolstyrelsen men om dom tycker att jag är lämpad för att få platsen så kommer 7 personer från skolstyrelsen inklusive chefen i våran kommun och psykologer sitta med och bedömma mig och då hänger allt på dom.

Jag är så glad men ändå så nervös, jag vågar verkligen inte hoppas på något för jag har ingen utbildnig. Jag trodde att det var helt kört för jag inte har någon socionom utbildnig men tydligen kan jag komma långt på mina kurser jag har gått.  Tror ni det kommer går bra?

Nu tänker jag dela med mig av en dröm jag har som har vuxit sig starkare dom senaste månaderna.

Jag är utbildad personligtrännare, först jag gick barn och fritid och sen gick jag gick yrkesutbildning inom idrott som specifikt inriktades på att man skulle bli personlig trännare. Och detta fans inte på gymnasiet utan jag fick gå i en privat skola, och jag fick betala 100.000 kr för min utbildnig och det är väldigt få med den utbildnigen. Och jag ångrar inte att jag gick och bliv personlig trännare och slängde ut så oehört mycket pengar, men här kommer det stora Menet.

Jag vill bli psykolog eller kurator, jag brinner för att hjälpa folk. Man ska gå barn och fritids utbildnigen och sen psykologi på högskolan mm, och saken är den att jag kan inte börja läsa igen. Inte när jag mår som jag mår för då kommer jag aldrig kunna göra mitt bästa.

Jag skulle i stort sett göra allt för att hjälpa andra, och jag har vairt med om så otroligt mycket men dom anställer inte på vad perssonen har gått igenom utan vad den har för utbildning.

Jag skulle verkligen vilja bli kurator på en skola, där jag får prata och hjälpa barn som mår dåligt. Men jag har inte den behörigheten.

Visst jag har gått några kuser i psykologi, men det räcker inte.

Tycker ni att jag ska våga chansa att och söka en sådan tjänst, och hoppas på att dom ser att jag verkligen brinner för att hjälpa folk och att jag kan även fast jag inte har någon utbildnig för det? För jag är en oehört stor efarenhet av att vara ung och må dåligt. Jag vill jobba med barn som mår dåligt och behöver någon helt enkelt!

Jag skulle bli så tacksam för svaret!

Jag har fått en heldel kommentarer där folk frågar om jag har gjort min header själv och ja det har jag gjort.

Jag kan göra headrar till er men ni ska veta att det är verkligen inget jag har gjort jätte mycket och jag använder inte photoshop, så jag kan inte lova att det kommer bli bra men jag kan lova att jag verkligen ska försöka få det bra och jag kommer lägga ner min själv.

Så vill du ha en header så liknar min så är det bara att höra av sig och självklart är det gratis!

Det här är min header som jag har nu:

Just nu är jag faktist helt stöm. Jag har läst igenom alla era kommentarer och jag hittar inga ord. Om jag ska vara ärlig så har jag till och med börjat gråta när jag har läst era kommentarer för dom är så oehört fina. Att ni tror på mig, får mig verkligen att vilja kämpa vidare, att få ett normalt liv. Jag är så oehört tacksam, att få ha erat stöd. Ni är helt fantastiska, och ni har gjort min jul!