Det sista du sa till mig var: Jag älskar dig. Men ibland så tvivlar jag, inte på att du älskade mig men om du verkligen fattade hur ditt beslut skulle påverka dom som älskade dig. Hur kunnde du se in i mina ögon, säga att allt var bra, att allt var på rätt väg? Du ljög mig rätt upp i ansiktet. Om du bara sa som det var, att du skulle lämna oss. Jag har också ljugit för dig, sagt att allt har varit bra men jag hade aldrig lämnat dig på detta sätt. Jag har försökte finnas för dig i alla lägen, ovasett hur du var tillbaka. Jag vet att du inte alltid var dig själv, att drogerna gjorde dig till en annan människa. Men jag troode aldrig att du skulle svika mig och våra syskon på detta sätt. Vad fan tänkte du med? Om du bara hade bett på hjälp, om du bara hade fått komma in på ett behandligshem där du kunnde bli ren från skiten. Men du valde att avsluta allt, att sluta kämpa. I bland har jag också lust med det, att skita i allt, låta världen sakna mig. Men vet du vad? Jag tänker inte svika dom som älskar mig som du gjorde.

 Jag är arg inatt , jag är sällan arg på dig för att du gjorde som du gjorde men inatt är jag det. Jag har så svårt att aceptera att du valde att lämna mig, det vore en annan sak om du var med om en olycka med du valde att lämna mig, våra syskon, mamma och pappa. Tycker inte du att mamma och pappa har lidit nog? Att dom har fått gått igenom för mycket saker, saker som har knäckt dom? Varför ska dom behöva sörja sin son? Ser du inte hur våra syskon lider, hur dom vill ha tillbaka sin store bror? Dom gråter sig tills sömns, dom fattar inte hur deras store bror kunnde lämna dom. Jag har förklarat om och om igen att du inte mådde bra men då säger dom alltid: Men du mår ju inte bra men du lämnar oss inte.
Hade du kunnat spola tillbaka tiden, och aldrig lämnat oss så hade du nog gjort det. För det är så många som lider på grund av ditt beslut, ett beslut du bara tog sådär. Ett beslut och sedan var allt över! Imorgon kommer jag ha skuldkännslor för at jag är arg på dig inatt, att jag bara vill ge dig en rak höger, att få dig att fatta hur ditt svik har förändrat människors liv till det negativa. Men du har svikit, du har gett dom som älskade dig ett av dom största sviken man kan ge. Jag vet att du hade det jätte svårt, att du bara hade 2 alternativ. Att det bara var en tids fråga innan drogerna skulle ta ditt liv. Du fattade aldrig hur saknad du skulle bli hur tomt det är utan dig. Det är fan en kamp på liv och död varje dag utan dig. Om jag slutar andas, om jag dör nu så är det ditt fel. För du förstår inte hur svårt det är att kämpa i mott en så stor sorg! Ser du inte hur det här knäcker mig!?

Hur fan kunnde du!?

 

Dream

26 december 2011 09:32

Jag gråter nästan av att läsa det du skrev :(

http://kewalins.bloggplatsen.se

 

Emelie

26 december 2011 12:39

Tycker att din blogg är så bra för att du beskriver verkligen dina känslor, jag vet hur svårt det är att förlora någon att man bara inte vill leva längre men man måste kämpa vidare för att inte göra samma misstag

http://www.kramemme.bloggplatsen.se

 

Jossan

26 december 2011 14:05

Sv: iPhone är bara en statusgrej, spelar ingen roll vad du säger. Det är så.

Som var på det du skriver:
1. Tala om för mig hur man kan lyssna på radio utan att behöva använda internet. Det är ingen radio som standard i den, det måste man ladda ned en app för.
2. Ladda ned en app ja, men det funkar inte att skicka vida den Bluetooth som finns inbyggd.
3. I min Sony Ericsson Xperia Arc, så behöver man inget program för att ladda in filer och sådan i telefonen. Pluggar man bara in mobilen i datorn, så kommer den upp som en usb enhet
4. Det är ju de flesta som har den som en statuspryl

http://mynameisjossan.myshowroom.se

 

Anna

26 december 2011 14:14

jag blev typ tårögd, Jag är hel säker på att din brorsa älskade dig & familj!
Kämpa på tjejen!

 

Miraklet

27 december 2011 18:12

Det gör ont i hjärtat att läsa allt du skriver...
Alla känslor, all sorg, vrede, ilska och alla dessa tusentals frågor.

Don't give up cause you have so much to fight for!

*Tar din hand och går ut med dig och visar dig stjärnorna*

http://abimopectore.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag mår bra efter omständigheterna. Mamma börjar må bättre och återhämtar sig fint och det gör våran familj med. Sen Johan dog så har vi varit splitrade på något sätt och det här har varit som en väckarklocka för oss alla och vi har börjat om från bö...

Bloggen är väldigt lagd åt sidan för mig och jag vågar inte riktigt gå in och kolla statistiken för jag tror jag har förlorat för många av er läsare kanske till och med er alla, för jag har lovat mer och mer inlägg att jag ska bli med aktiv och jag h...

Hej på er. Nu har jag lite tid och ork att försöka få ur mig ett vettigt inlägg, skriv ett inatt som aldrig publicerades för det var väldigt rörigt och osammanhängande. Som jag skriv har min mamma fått en hjärtattack och det är för 19 dagar sen och d...

Hej på er, om jag nu har några läsare kvar. Jag vet att jag har lovat gång efter gång att bli mer aktiv och skriva mer det har jag försökt det svär jag på, men det händer saker hela tiden som gör att jag har svårt att orka blogga svårt ens att kunna ...

Åh herregud vilken usel bloggare jag är! Men ni vet varför och det tycker jag gör min blogg lite charmig. Jag börjar återhämta mig från det svarta eller vad jag ska säga, jag kan inte säga att jag återhämta från min deperation för det gör jag verklig...