Jag hade ingen ork till att skriva förän jag gick in och såg era underbara kommentarer och mail till mig. Det är inget jag bara säger men ni betyder så oerhört mycket för mig, även fast jag inte ens vet vilka ni är så ni jätte snälla mot mig. Era kommentarer kan jag läsa medans jag gråter, det känns så otroligt bra att ha erat stöd och att ni tror på mig. Och att vissa av er har mig som förebild det går inte att beskriva hur det känns, det är en otrolig ära för mig och jag är så tacksam ska ni veta. Det är många bloggar som säger "Jag älskar er osv" men jag mennar verkligen det, ni får mig att tro på mig själv, att vilja kämpa och vara stark.

Det är första Fredagen i stort sett jag inte är ute och festar eller är med någon, nu är jag helt ensam i min säng och känner att jag inte orkar mer både pyskiskt och fyskiskt. Det har varit en oerhört svår vecka, jävligt tung! Jag går fortfarande runt som i en bubla, R dog för lite mer än 1 månads sen och det går inte att beskriva vilken månad det här har varit. Jag vill bara riva av mig håret och skrika rakt ut. Det går inte att beskriva hur ensam jag känner mig. Jag har massor med vänner och familj runt om mig men R är inte här, en av mina närmaste vänner, han som betyde världen för mig, han som jag inte levt utan innan. När jag är på jobbet så kan inte jag kontrollera tårarna, dom kan komma när som helst och jag tycker det är hemskt. R var här nästan varje dag och trännade och nu har han inte varit det på 1 månad, han kommer aldrig komma in genom dörren och skrika; Var är *****? och sen få världens största kram. En sak jag kommer sakna så oerhört mycket är när han krammar mig och lyfter upp mig och snurrar mig, han gjorde alltid det. Han var så stor och stark men hade ändå ett så stort och varmt hjärta, det går inte att beskriva hur underbar han var. Så oerhört orättvisst detta, varför han? Varför han som var älskade av alla?

Imorgon så ska jag upp och jobba igen. Min dag går egentligen ut på att jobba från 07.00-18.00 sen hem och ramla ihop i hallen och ligga där i fosterställning och skaka. Försöka samla kraft och styrka för morgon dagen. Hyperventulera hela natten och knapt får 1 timme söm och upp igen och göra samma sak som dagen innan.

Förstår ni varför jag inte orkar mer!?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag mår bra efter omständigheterna. Mamma börjar må bättre och återhämtar sig fint och det gör våran familj med. Sen Johan dog så har vi varit splitrade på något sätt och det här har varit som en väckarklocka för oss alla och vi har börjat om från bö...

Bloggen är väldigt lagd åt sidan för mig och jag vågar inte riktigt gå in och kolla statistiken för jag tror jag har förlorat för många av er läsare kanske till och med er alla, för jag har lovat mer och mer inlägg att jag ska bli med aktiv och jag h...

Hej på er. Nu har jag lite tid och ork att försöka få ur mig ett vettigt inlägg, skriv ett inatt som aldrig publicerades för det var väldigt rörigt och osammanhängande. Som jag skriv har min mamma fått en hjärtattack och det är för 19 dagar sen och d...

Hej på er, om jag nu har några läsare kvar. Jag vet att jag har lovat gång efter gång att bli mer aktiv och skriva mer det har jag försökt det svär jag på, men det händer saker hela tiden som gör att jag har svårt att orka blogga svårt ens att kunna ...

Åh herregud vilken usel bloggare jag är! Men ni vet varför och det tycker jag gör min blogg lite charmig. Jag börjar återhämta mig från det svarta eller vad jag ska säga, jag kan inte säga att jag återhämta från min deperation för det gör jag verklig...