Den här sången kommer från botten av mitt hjärta-
Om all den kärlek ja känner, och all den smärta jag har
Har svårt att berätta, mina känslor är så svåra
Jag känner glädjen, ändå fäller jag tårar
Har upplevt saker, som gjort de hela jävligt svårt
Men ändå lever jag, år efter år
Trots självmordstankar, har jag kämpat mig hit
Tagit dag för dag ochkommit igenom sak för sak
Livet va skit, jag ville sluta leva
Stöta kniven i hanleden,komma bort från skiten
Själen är full av rispor och brännsår-
Ja vill tacka mina vänner, för att dom finns och stöttar
Att dom stannar när jag är nere och att don inte tröttnar
Utan er är ja död, utan er är jag inget
Ni är guld värda

alla minnen finns kvar , och dom bränner i själen
Vad ärmeningen med livet , hör jag hemma i denna världen
Varför känner jag såhär , vad är det som fattas
Ja är vilse i livet , mitt liv är borttappat

Det är en bit som fattas, men jag vet inte vad

Ett hål i min själv, som jag känner av varje dag
De sticks och det svider, jag plågas och lider
Men jag tänker som så att de läks nog med tiden
För de sägs, att tiden läker alla sår
Men de finns kvar, dag efter dag, år efter år
När ska det försvinna, den dagen ska jag fira
För då är det den dagen då jag slutar lida
Jag hatar livet, men jag älskar att leva
Ja är fri som en fågel, bunden i en kedja
Värk och sveda, sveda och värk
Mitt hjärta ät brustet, men utan att det märks
Kärleken så vacker, men ändå så farligt
Förtrollande känsla, men ändå så skadligt
Trots alla risker, trots alla misttag

alla minnen finns kvar , och dom bränner i själen
Vad ärmeningen med livet , hör jag hemma i denna världen
Varför känner jag såhär , vad är det som fattas

Ja är vilse i livet , mitt liv är borttappat

Alla känslor på en gång, nu kommer huvudvärken
Alla känslor på en gång, skärsår och rivmärken
Känslan vill ut, den har rivit och klöst klart
Jag kämpar emot, men jag kämpar meningslöst
Ut med agretionen, alla har sitt eget sätt
Man blir av med känslan, känslan går till retrett
Men den kommer tillbaka, när man minst anar
Det är som mardrömmar, känslan har vissa dagar
Ångesten knackar på, och stiger in objuden
Detta är värsta delen, nu kommer alla ljuden
Jag börjar skaka, rummet snurrar och allt blir svart
Ett stort jävla hål, ska jag ta det som ett täcken?
Ett tack till familjen, kärlek utan gränser
Och ett lycka till, till dom som vet hur det känns
Vi hittar alla en mening, vi hittar ett svar
Och kämpa vidare, ni som har en bit kvar

Jag har valt att inte berätta om en väldigt stor sak i mitt liv. Bara för att jag hatar detta, och jag vill inte aceptera att jag ska ha det såhär.

Redan när jag var 14-15 år åldern fick jag enorma smärtor när jag hade ägglosning på vänster sida vid äggstocken. Första gången så kunnde jag inte ens gå, jag hade aldrig haft så ont förut. Det känndes som om någon gav mig 1000 tals knivhög på en och samma gång. Jag var bara en liten flicka. Vi åkte in akut, min pappa fick bära mig för att mina ben kunnde inte bära mig. Dom lätt genast en gynokolog titta på mig och han ser en jätte stor cysta på mig, som hade gjort att äggledaren hade vredit sig. Han bestämmde sig snabbt för att ge mig kraftigt smärtstillande och lägg in mig på barnavdelnigen. Det var en Lördag och det var mycket att göra, jag fick vänta 3 timmar från att jag kom in tills jag rullades ner till operation. Min pappa sprang brevid sängen och höll mig hårt i handen, jag grät för jag visste inte vad som skulle hände. Vi kom in på operation salen, det var 4 personer där. Dom gav mig tabletter och en sak att andas i. Mitt huvud började snurra, och jag såg min pappa gråta sen bliv allt svart. Jag visste inte då att detta skulle bli en del av mitt liv, en del i mitt vardag en del jag måste leva med.

Jag är snart 21 och fick detta när jag var 14, jag har levt med det här i 7 år. Läkarna vet inte varför jag får så mycket cystor. Det dom har kommit fram till är att jag har för liten äggstock och då spricker lätt äggen. Jag har gått till så många läkare och fått mediciner, p-piler gång på gång men det hjälper inte. Jag har käkat dom mesta starkraste p-pilerna och det kan ha hjälpt i 2-6 månader men sen uppstår samma problem.  Varje gång är läkarna rädda för att det är cancer i cystan och inte vatten. Det är flera läkara som sagt rakt ut; Du kommer få äggstockcancer.

Nu ska jag opereras imorgon, igen. Jag är så trött på detta, jag vill bara leva ett normalt liv utan smärta och operationer. Dom operera bort cystorna för jag får så otroligt ont. Just nu så sitter jag och skakar. Jag är så jävla bra på att spela, spela som att jag inte har ont. Jag har det där jätte stora leendet på läpparna och är så trevlig mot allt och ala, men inerst inne vill jag bara gråta och lägga mig ner och dö för smärtan den äter upp mig. Jag klarar inte mer. Och att ständigt gå och vara orolig för att det kanske är cancer i cystan, det kanske har spridit sig det dödar mig! Flera gånger har läkarna velat operera bort mina äggstockar, iaf vänster men jag har sagt att jag vill vänta tills jag fått mina barn och sen kan dom få ta bort dom. Men nu börjar jag verkligen fundera på att dom ska ta bort dom jag är för fan BARA 21!

Förlåt för mitt jätte dåliga bloggande. Äntligen när jag försökte ta tag i bloggen så blir min syster sjuk. Hon fick väldigt hög feber över 40 och skakande något otroligt så hon var tvungen att åka in akut till sjukhuset. Det var egentligen meningen att mamma skulle följa med henne in men det var så viktigt för mig att hänga med henne in så det gjorde jag. Hon hadd en kraftig infektion i kroppen men nu mår hon ganska bra. Hon fick väldigt mycket lugnande och en gång så började hon yra om att våran bror hade kommit tillbaka. Det gjorde så ont när hon sa det till mig och jag var tvungen att säga nej han är inte tillbaka älskling. Jag vet hur ont det gör att tro att han är tillbaka, att det är slut på alla tårar, alla skrik, att sorgen och saknaden inte ska plåga en mer. Och sen inse att det inte är sant!!

Mitt hjärta tickar som en klocka som går för fort,
När du möter min blick, jag finner inga ord,
för känslan när du ringer upp och säger "he-ey"
Du kommer alltid va min baby

För när du tar min hand
När jag hör ditt namn
Så känner jag

Att jag kommit hem
Jag faller om igen
och jag vill stanna kvar (oh)

Varje gång jag blundar är det dig jag ser
Så låt oss stanna i en evighet
Skulle inte klara mig utan din närhet
Du är min ängel
Du är min ängel

Jag blickar upp mot himmelen och jag undrar
om du också tittar upp och, tänker på oss två
aldrig låter jag dig gå
du och jag tilsl döden, inget skiljer oss åt

Du vet jag *dör för dig
för när du rör vid mig
Så känner jag

Allt som jag vill ha
Är du och jag
Så låt mig stanna kvar

Varje gång jag blundar är det dig jag ser
Så låt oss stanna i en evighet
Skulle inte klara mig utan din närhet
Du är min ängel
Du är min ängel

Visste inte att lyckan existera,
lyckan jag upplever varje gång som jag är med dig

Min ängel
Kommer alltid vara du

Varje gång jag blundar är det dig jag ser
Så låt oss stanna i en evighet
Skulle inte va något utan din närhet
Du är min ängel
Du är min ängel

Jag minns dagen som den våre igår, när jag för första gången fick ett modelljobb. Jag och min familj hade tagit kort hos en känd fotegraf, jag var 16  år då. Fotografen drog mig undan och sa att jag skulle passa perfekt som modell, att jag har glimten i ögat och det där lilla extra. Jag bliv helt ställd, jag var och är fortfarande inte frisk från min identietkris och själv hat. I mina ögon var jag den fulaste människan på jorden och jag kunnde inte fatta att han ville ha mig som model när han kunnde ta vilken snygg tjej som helst. Han gav sitt nummer och bad mig tänka på saken. När jag berättade för mamma och pappa så tyckte dom direkt att jag skulle svara ja, dom visste att detta kunnde bli nyckeln till att äntligen bli fri.  Jag sa ja, alla som sa att jag hade ett fint utsende kunnde ju inte ha fel så jag svarade ja för att besvisa för mig själv att jag inte är så ful, att jag är värld någonting. Jag skulle plåtas för ett klädesmärke utomlands. Jag var så sjukt nervös, jag hade ingen fokus alls. Fotegrafens assisten som var en modell hon märkte detta väldigt tydligt och ställde sig brevid mig och jag troode aldrig att man kunnde ha så kul när man plåtades, jag glömmde av pressen och bara hade kul och så vissade han mig bilderna. Jag kännde inte igen mig själv, jag troode det var någon annan för så där snygg  troode jag inte att jag kunnde vara. Sen så plåtades jag själv och jag fick hur mycket beröm som helst för bilderna. Att jag svarade ja var ett oehört stort steg framåt, jag hade fått en ny syn på mig själv. Mitt självhat bliv väldigt litet från den dagen och det är tack vare att jag tog jobbet. Jag har haft cr 15 modell jobb sen dess och varje gång så överaskar jag mig själv. Jag gillade inte att ha pressen på mig att vara snygg och leverera bra bilder, jag var alltid rädd för att misslyckas. Men med tiden så har jag inset att jag levererar super bra bilder, och att jag blir bra på dom. Nu tycker jag att det är super kul att vara modell, och att få se alla bilder på sig själv det går inte att beskriva. Att ta det där modelljobbet är nog det bästa jag har gjort i hela mitt liv. Jag har fått en helt ny syn på mig själv. Ni vet vilken svår identitetskris och självhat jag haft, men från den dagen så har jag vuxit. Nu tror jag på mig själv. Att Modellagenturer ringer och bokar mig det är fortfarande som om tiden stannar för ett tag. Modell världen är väldig ytlig, och det är väldigt hård konkurrens. Men jag kan förmedela den extra skönheten som inte många kan, som  alltid kommer göra så att jag kommer få modelljobb. Jag förlitar aldrig mig på mitt utsende, jag tar ut min inreskönhet så att den hamnar på bild. Ni kanske tycker det är skitsnack, men inreskönhet måste man förmedela. Man kan vara hur hård som helst på en bild men finns det inte värme så blir det ingen bra bild. Till alla er som tycker ni är fula, att ni är misslyckade testa då att ta kort på er själva så får ni se att ni verkligen är vackra. till och med den fulaste personen kan bli den vackraste på bild.

Förlåt för att jag inte skrivit så mycket på senaste tiden. Jag vill verkligen skriva, jag vill inte att denna blogg bara rinner ut ur sanden. Just nu är det så oehört mycket som  händer. Eftersom att jag har varit borta så länge från jobbet så är det oehört stressigt just nu. Alla beställningar på nya maskiner ska in imorgon, annars får vi vänta i 1 helt år och det kan vi inte. Och allt hänger på mig och jag har jätte stora krav på mig. Och dom här kraven tycker jag är skit jobbiga, jag har så mycket annat. Alla har krav på mig att jag ska må bra, att jag ska bli frisk. Och jag försöker uppfylla alla krav men det blir alldeles för mycket. Jag lovar att jag ska bli bättre på att blogga, det är något jag kan uppfylla iaf

I flera år höll ja/vi på att stötta dej
Men en dag hade du försvunnit från oss/mej
Det gick snabbt, hann ej säga farväl

För man blir ju inte bara av med sitt liv
Du hade det jobbigt i flera år
Jag vet att din själ var full av sår
Du var med om mer än de flesta
och du klarade det mesta

Du vilar nu långt däruppe i det blå
Jag ville ej du ett sånt här slut skulle få
Djupt i mitt/våra hjärtan kommer minnerna alltid finnas kvar
Alla fina minnen, du var så underbar

En älskad bror, jag älskar dej så
Livet har passerat, en bror som du kan man aldrig mer få
Nu flyger änglar runt din kropp jämt
Att vi förlorade dej är det värsta som har hänt

Alla våra minnen passerar nu förbi
Sörjandes vid din grav kommer jag förbli
Åker överallt till alla platser du vart
Från ögonen rinner det tårar och allt blir svart

Det är så svårt att förstå att du ej finns
Ända tills döden i mitt hjärta vi/jag dej minns
Alla våra år är nu ett minne blott
Du ska veta jag aldrig så här dåligt mått

I en ring dansar älvorna i skogens glänta
Vill träffa dej, orkar knappt vänta
Och i paradiset flyger änglarna vid din sida
Jag ber varje dag, att du aldrig mer ska lida

Du är en underbar person som ej förtjänade detta slut
Alla växter har vissnat och dött ut
Det är så tomt och allt känns så grått
Tack, för den bästa bror/son/pojkvän/vän/ vi/jag någonsin kunde ha fått!

Jag har hittat bilder som beskriver hur en perfekt kille ska vara, det är egentligen 30 bilder men bild nr 6 är borta och jag hittar inte den. Jag lägger ut en bild för varje dag, enjoy!