Jag minns dagen som den våre igår, när jag för första gången fick ett modelljobb. Jag och min familj hade tagit kort hos en känd fotegraf, jag var 16  år då. Fotografen drog mig undan och sa att jag skulle passa perfekt som modell, att jag har glimten i ögat och det där lilla extra. Jag bliv helt ställd, jag var och är fortfarande inte frisk från min identietkris och själv hat. I mina ögon var jag den fulaste människan på jorden och jag kunnde inte fatta att han ville ha mig som model när han kunnde ta vilken snygg tjej som helst. Han gav sitt nummer och bad mig tänka på saken. När jag berättade för mamma och pappa så tyckte dom direkt att jag skulle svara ja, dom visste att detta kunnde bli nyckeln till att äntligen bli fri.  Jag sa ja, alla som sa att jag hade ett fint utsende kunnde ju inte ha fel så jag svarade ja för att besvisa för mig själv att jag inte är så ful, att jag är värld någonting. Jag skulle plåtas för ett klädesmärke utomlands. Jag var så sjukt nervös, jag hade ingen fokus alls. Fotegrafens assisten som var en modell hon märkte detta väldigt tydligt och ställde sig brevid mig och jag troode aldrig att man kunnde ha så kul när man plåtades, jag glömmde av pressen och bara hade kul och så vissade han mig bilderna. Jag kännde inte igen mig själv, jag troode det var någon annan för så där snygg  troode jag inte att jag kunnde vara. Sen så plåtades jag själv och jag fick hur mycket beröm som helst för bilderna. Att jag svarade ja var ett oehört stort steg framåt, jag hade fått en ny syn på mig själv. Mitt självhat bliv väldigt litet från den dagen och det är tack vare att jag tog jobbet. Jag har haft cr 15 modell jobb sen dess och varje gång så överaskar jag mig själv. Jag gillade inte att ha pressen på mig att vara snygg och leverera bra bilder, jag var alltid rädd för att misslyckas. Men med tiden så har jag inset att jag levererar super bra bilder, och att jag blir bra på dom. Nu tycker jag att det är super kul att vara modell, och att få se alla bilder på sig själv det går inte att beskriva. Att ta det där modelljobbet är nog det bästa jag har gjort i hela mitt liv. Jag har fått en helt ny syn på mig själv. Ni vet vilken svår identitetskris och självhat jag haft, men från den dagen så har jag vuxit. Nu tror jag på mig själv. Att Modellagenturer ringer och bokar mig det är fortfarande som om tiden stannar för ett tag. Modell världen är väldig ytlig, och det är väldigt hård konkurrens. Men jag kan förmedela den extra skönheten som inte många kan, som  alltid kommer göra så att jag kommer få modelljobb. Jag förlitar aldrig mig på mitt utsende, jag tar ut min inreskönhet så att den hamnar på bild. Ni kanske tycker det är skitsnack, men inreskönhet måste man förmedela. Man kan vara hur hård som helst på en bild men finns det inte värme så blir det ingen bra bild. Till alla er som tycker ni är fula, att ni är misslyckade testa då att ta kort på er själva så får ni se att ni verkligen är vackra. till och med den fulaste personen kan bli den vackraste på bild.

 

flikkan

17 januari 2012 20:46

Jag är också anonym, och undrar ifall du skulle vilja länkbyta med mig? :)
Kram Flikkan.

sannigen

19 januari 2012 12:18

Ja självklart, hör av dig för mer infomation

Kram!

 

Tove

17 januari 2012 21:25

Hej! hittade din blogg bara sådär och har varit inne lite på den och tycker den är jättebra!
jag vet att du är anonym och så men jag undrar hur gammal du var där bara för att jag vill också bli modell men jag vet inte om jag är för gammal, för ung eller i perfekt ålder :)
Gillar din blogg jättemycket! <3

sannigen

19 januari 2012 12:17

Hej! Tack så mycket!
Jag fyller 21 år väldigt snart. Det finns ingen perfekt ålder för det. Det beror helt på agenturerna vad dom vill ha för åldrar men oftast runt 15-30

 

Sandra

17 januari 2012 23:45

Väldigt peppande och bra inlägg, framförallt för unga flickor!

http://www.sandrasg.blogg.se

 

Jennifer

18 januari 2012 17:44

Skulle inte du kunna lägga upp en bild som tagits under en fotografering? ♥ Grattis till att du tog jobbet, kommer säkert gå suveränt för dig hela vägen fram!

http://www.Maid.bloggplatsen.se

sannigen

19 januari 2012 12:16

Grejen är att jag redan har gjort det men ni kommer aldrig få reda på vilken bild, det är det som är anonymt

 

Sissela

19 januari 2012 11:10

Gud vad roligt för dig!:D och att vara modell är ju inte lätt men du klarar det :D

http://sissela.bloggplatsen.se

 

linnea

19 januari 2012 20:21

vilken slags musik gillar du?:)

sannigen

20 januari 2012 13:11

I stort sett allt jag kan sjunga med i och dansa till

 

Ellinor

25 januari 2012 01:26

Tack för att du delade med dig av denna smått fantastiska historia! Underbart att dina föräldrar stöttade dig så mycket.

http://www.svarpaallt.com

sannigen

25 januari 2012 14:45

Det själv för dina varma ord!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag mår bra efter omständigheterna. Mamma börjar må bättre och återhämtar sig fint och det gör våran familj med. Sen Johan dog så har vi varit splitrade på något sätt och det här har varit som en väckarklocka för oss alla och vi har börjat om från bö...

Bloggen är väldigt lagd åt sidan för mig och jag vågar inte riktigt gå in och kolla statistiken för jag tror jag har förlorat för många av er läsare kanske till och med er alla, för jag har lovat mer och mer inlägg att jag ska bli med aktiv och jag h...

Hej på er. Nu har jag lite tid och ork att försöka få ur mig ett vettigt inlägg, skriv ett inatt som aldrig publicerades för det var väldigt rörigt och osammanhängande. Som jag skriv har min mamma fått en hjärtattack och det är för 19 dagar sen och d...

Hej på er, om jag nu har några läsare kvar. Jag vet att jag har lovat gång efter gång att bli mer aktiv och skriva mer det har jag försökt det svär jag på, men det händer saker hela tiden som gör att jag har svårt att orka blogga svårt ens att kunna ...

Åh herregud vilken usel bloggare jag är! Men ni vet varför och det tycker jag gör min blogg lite charmig. Jag börjar återhämta mig från det svarta eller vad jag ska säga, jag kan inte säga att jag återhämta från min deperation för det gör jag verklig...