Jag ligger i min säng och jag vet inte vad klockan är men det är inte långt kvar tills jag måste gå upp. Jag vet att jag måste sova för att orka men med alla tankar så får jag ingen ro. Jag känner hur ångesten och saknaden börjar komma och jag känner hur en tår rinner ner på min kind. Jag försöker ständigt ta bort saknaden och ångesten på dagen men på natten kommer allt tillbaka och jag kan inte stoppa det. Varja dag är det människor som säger att jag måste gå vidare, att det kommer bli bättre med tiden. Att tiden läker alla sår. Då brukar jag säger tillbaka att tiden läker alla sår men inga ärr. Saknaden efter dig och din död har blevit så många ärr. Jag vill tro att det kommer bli bättre men jag ser inget ljus. Du fick säga hejdå till mig med ett brev men jag fick inte ens säga att jag älskade dig en sista gång. Det är svårt att inte lägga på sig skulden, jag var inte tillräcklig, om jag hade vetat hur dåligt du mådde hade jag då kunnat stoppa dig? Varför sa du inget? Varför berättade du inte vad han hade gjort mot dig? Dom svaren kommer jag aldrig få reda på men jag vet att vi kommer ses igen.

Jag har gråtit tusentals tårar för dig och kommer fälla  miljontals!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag mår bra efter omständigheterna. Mamma börjar må bättre och återhämtar sig fint och det gör våran familj med. Sen Johan dog så har vi varit splitrade på något sätt och det här har varit som en väckarklocka för oss alla och vi har börjat om från bö...

Bloggen är väldigt lagd åt sidan för mig och jag vågar inte riktigt gå in och kolla statistiken för jag tror jag har förlorat för många av er läsare kanske till och med er alla, för jag har lovat mer och mer inlägg att jag ska bli med aktiv och jag h...

Hej på er. Nu har jag lite tid och ork att försöka få ur mig ett vettigt inlägg, skriv ett inatt som aldrig publicerades för det var väldigt rörigt och osammanhängande. Som jag skriv har min mamma fått en hjärtattack och det är för 19 dagar sen och d...

Hej på er, om jag nu har några läsare kvar. Jag vet att jag har lovat gång efter gång att bli mer aktiv och skriva mer det har jag försökt det svär jag på, men det händer saker hela tiden som gör att jag har svårt att orka blogga svårt ens att kunna ...

Åh herregud vilken usel bloggare jag är! Men ni vet varför och det tycker jag gör min blogg lite charmig. Jag börjar återhämta mig från det svarta eller vad jag ska säga, jag kan inte säga att jag återhämta från min deperation för det gör jag verklig...