Första gång jag träffade dig så var det som  en stöt i hela kroppen. Vi träffades på min favorit natt klubb. När jag såg dig där i kön så bad jag vakten som var min kompis att låta dig gå före och du tittade mig i ögonen med världens finaste leende som har gjort min värld upp och ner. När du frågade mig om du fick bjuda på en drink så löss jag upp som en sol och sa självklart ja. Jag tog min favorit drink och det vissade sig att drinken var din favorit med. Sen så började vi småprata, jag fick reda på ditt namn och hur gammal du var, sen så satt vi där och pratade i 2 timmar, det känndes som 2 minuter. Sen tog du min hand och vi började dansa, du dansade så bra! Sen så gick vi tillbaka till baren och våra blickar möttes och för första gången så kysstes vi och jag kännde direkt hur en blixt gick rakt igenom kroppen, och då visste jag att jag höll på att bli kär i dig, att denna kyss bara var början på tusentals kyssar. Det slutade med att vi gick hem till mig, vi hade aldrig sex du tittade mig i ögonen och sa: Du är en speciel tjej, det finns inga många som du och jag tycker verkligen om dig och jag vill verkligen vissa att jag inte är en player. Med dom orden så visste jag att du var en drömm kille. Du sov på min soffa, jag vaknade upp genom att du satt på min säng med frukost, vilken kille gör så mot en tjej han bara kännt en natt? Det vissade bara mer vilken toppen kille du är. Den dagen så spenderade vi ihop, vi såg på film, vi pratade och hade det så trevligt och mysigt, du vågade verkligen öppna upp dig själv. Nästa dag så var du tvugen att åka hem, du bodde inte i samma stad som jag utan 50 mil bort. Du var bara här för att fira en vän. Vi bestämmde att du skulle komma och hälsa på mig redan om 1 vecka. Dom 7 dagarna känndes så långa, vi hade kontakt med varandra nästan hela tiden. Vi pratade i telefon i timmtals och sms:ade. Det bästa var att vakna upp och läsa dina morgon sms, dom sms:en vill alla tjejer läsa, dom var så oehört vacker och tro det eller ej men det var dom finaste ord som någon har sagt till mig. Vi träffades igen och tiden ståg still, det var du som tog första steget, du visste hur sårad jag hade blevit tidigare av killar så du ville vissa att du verkligen inte var en sån kille. Du var hos mig i 3 dagar och dom dagarna var helt underbara, vi låg mest i sängen och bara tittade och skrattade och pratade, och så blev vi flickvän och pojkvän. Du åkte hem och vi bestämmde att du skulle komma hit igen om 1 vecka och 4 dagar, vi pratade nästan jämt, varje gång jag såg ditt namn på min telefon så blev jag så glad och hade världens största leende. Nästa gång vi träffades så åkte jag upp till dig och så forsätte det. Jag älskar dig så mycket och jag är så oehört glad att jag gick ut en kvällen, hade jag inte gjort det så hade jag inte träffat mitt livs kärlek  

 

Lejla

23 oktober 2011 22:45

Stå på dig tjejen, riktigt modigt det du gör!
Älskar att läsa dina inlägg, jag känner igen mig.
Kramar från Lejla!

http://www.lejlasabanovic.bloggplatsen.se

 

viktoria

22 oktober 2012 10:46

Är ni fortfarande ihop?

sannigen

24 oktober 2012 15:43

nej det är vi inte

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag mår bra efter omständigheterna. Mamma börjar må bättre och återhämtar sig fint och det gör våran familj med. Sen Johan dog så har vi varit splitrade på något sätt och det här har varit som en väckarklocka för oss alla och vi har börjat om från bö...

Bloggen är väldigt lagd åt sidan för mig och jag vågar inte riktigt gå in och kolla statistiken för jag tror jag har förlorat för många av er läsare kanske till och med er alla, för jag har lovat mer och mer inlägg att jag ska bli med aktiv och jag h...

Hej på er. Nu har jag lite tid och ork att försöka få ur mig ett vettigt inlägg, skriv ett inatt som aldrig publicerades för det var väldigt rörigt och osammanhängande. Som jag skriv har min mamma fått en hjärtattack och det är för 19 dagar sen och d...

Hej på er, om jag nu har några läsare kvar. Jag vet att jag har lovat gång efter gång att bli mer aktiv och skriva mer det har jag försökt det svär jag på, men det händer saker hela tiden som gör att jag har svårt att orka blogga svårt ens att kunna ...

Åh herregud vilken usel bloggare jag är! Men ni vet varför och det tycker jag gör min blogg lite charmig. Jag börjar återhämta mig från det svarta eller vad jag ska säga, jag kan inte säga att jag återhämta från min deperation för det gör jag verklig...