Idag har jag fått vakna i min älsklings famn, det var helt underbarat, och vi har inte gått upp än, vi ligger fortfarande kvar i sängen, men han spelar x-box och jag skriver, nej han vet inte att jag skriver dena blogg och det kommer nog han aldrig få veta. Hans tåg var framma här cr 14.30 tiden igår och varje gång jag ser honom stå där på perågen så blir jag alltid lika glad och lycklig och får samma kännsla som första gången jag såg honom. Jag sprang till honom denna gång och eftersom jag är så lätt så kan han bära mig. Bara doften av honom får mig helt knäsvag. Inatt så grät han faktist, och det är absolut inte många gånger jag har sett han göra det, för han är inte en sån kille, han är den coola killen med stora muskler, och såna har man ju fått för sig att dom inte gråter men inatt grät han och det var för att jag drömmde, drömmde en mardrömm om min bror, jag kännde lite av hans smärta när han hoppade framför tåget och då vaknade jag upp i tårar och skrik hans namn rakt ut, och när jag tittar på min pojkvän så ligger han och gråter, då fick jag mig faktist en rejäl tankeställare. Jag vet att han är orolig för att jag mår inte bra och han ser hur jag kämpar i mot sorg och saknad och självklart gör det ont för honom. Att se han gråta fick mig verkligen att inse att han tycker att det är jätte jobbigt. Men han är ett så bra stöd, jag kan verkligen prata med honom och orkar jag inte, orkar jag inte med dagen så finns han bara där och kramar och pussar mig, i hans famn får jag lugn, det är mitt favorit ställe. Det är väldigt många som säger att jag ser så liten ut när vi kramas eller pussas, han är väldigt stor och muskellös och ganska  lång och jag är liten och kort, men det är jätte mysigt, för jag liksom sjunker in i hans famn. Ju mer vi träffas ju mer säkrare är jag på att han och jag kommer leva livet tillsamans. Förlorar jag honom så förlorar jag allt, för han är allt jag behöver och allt jag vill ha, ingen är som han, ingen är som min stora kärlek. Första natten när man inte har setts på ett tag är så underbar, vi rullar runt och har det jätte mysigt, man är som i en egen blubba och skiter i alla andra bara man får vara med den andra. Förlåt att detta inlägg blev bara svammel men jag vet inte var jag ska ta vägen, jag är så förbaskat jävla kär!Nu måste jag sluta för nu ska vi äta frukost! Hoppas ni får en jätte bra dag!

Älskar dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag mår bra efter omständigheterna. Mamma börjar må bättre och återhämtar sig fint och det gör våran familj med. Sen Johan dog så har vi varit splitrade på något sätt och det här har varit som en väckarklocka för oss alla och vi har börjat om från bö...

Bloggen är väldigt lagd åt sidan för mig och jag vågar inte riktigt gå in och kolla statistiken för jag tror jag har förlorat för många av er läsare kanske till och med er alla, för jag har lovat mer och mer inlägg att jag ska bli med aktiv och jag h...

Hej på er. Nu har jag lite tid och ork att försöka få ur mig ett vettigt inlägg, skriv ett inatt som aldrig publicerades för det var väldigt rörigt och osammanhängande. Som jag skriv har min mamma fått en hjärtattack och det är för 19 dagar sen och d...

Hej på er, om jag nu har några läsare kvar. Jag vet att jag har lovat gång efter gång att bli mer aktiv och skriva mer det har jag försökt det svär jag på, men det händer saker hela tiden som gör att jag har svårt att orka blogga svårt ens att kunna ...

Åh herregud vilken usel bloggare jag är! Men ni vet varför och det tycker jag gör min blogg lite charmig. Jag börjar återhämta mig från det svarta eller vad jag ska säga, jag kan inte säga att jag återhämta från min deperation för det gör jag verklig...