Hej! Jag vet att jag inte har bloggat på ett bra tag, det sista inlägget gjorde jag den 15. Och jag tänker inte säga förlåt för det har liksom inte gått att blogga. Efter R begravning så rassade allt samman, chocken la sig och jag insåg att han verkligen var död. Jag fick den där ovälkommna tiden att verkligen känna och börja tänka. Innan så var det så mycket, stöta vänner och hans familj, planera begravningen. Jag stog honom väldigt nära, hans mamma har alltid sagt att jag var en del av deras familj så jag har lagt ner så mycket kraft och tid på att hjälpa dom för jag vet som sagt hur det är att förlora sin bror och son. Men nu måste jag fokusera på att vara stark och sörja. Allt känns så jäkla mennigslöst, jag hade kommit en bra bit på vägen med min brors död men nu har jag bakat så oerhört många steg och nu börjar jag om med R död.

Han var inte bara en vän för mig, han var så oerhört mycket mer. Han var den bästa, allt man någonsin kan dröma om. Och att gud bara valde att avsluta hans liv är för mig ofattbart. Men jag försöker tänka såhär; R var för fin för att vara här på jorden. Nu är han en av dom finaste och godhjärtade änglar i himmelen. Jag saknar honom så oerhört mycket och det är så tomt i mitt liv. Faktist lite tomare än när min bror dog. Jag hade inte så jätte mycket kontakt med min bror pgu drogmissbruk. Men med R så hade jag kontakt jämt, nästan dygnet runt. Jag kommer faktist inte ihåg att vi inte har pratat eller träffas på mer än 1 dygn. Det var som en oskriven lag som vi hade att ringa och träffas varenda dag. Vi hade så grymt kul, allt bliv så mycket bättre i hans närhet. Och han var en hjälpte i nöden för mig så många gånger. Jag visste att han verkligen alltid fanns där för mig, och jag har aldrig kännt mig lugnare när jag fick vara i hans stor och värma famn. När jag mådde som dåligast så flyttade han in hos mig, han vägrade att ta chans att förlora mig. Det är så lätt att säga; Gå vidare nu, han är död och det finns inget du kan göra åt det. Men det är så grymt svårt att släppa taget, sluta hoppas på att han inte kommer tillbaka.

Han var väldigt bra på att sjunga och när han såg att jag mådde jätte dåligt så sjöng han den här låten, och jag vet att han mennade vart enda ord.:

Du är snäll, du är alldeles för snäll för ditt bästa.
Du vill alltid alla så väl.
Du är skör, jag vet du har varit med om det mesta.
Det finns så många ärr i din själ.

Vill du gråta, så lägg ditt huvud här på min axel.
Gråt tills alla tårar tar slut.
Denna världen, den kan nog inte allt vara så vacker.
Inte gjord för sånna som du.

Så ge mig det mörka, och ge mig det svåra.
Jag lovar jag orkar, jag bär åt oss båda.
Räddaren i nöden, jag ska göra allt jag kan.
Ända in i döden, jag ska aldrig gå nånstans.
Räddaren i nöden, jag är här och slåss för dig.
Ända in i döden.

Du är trött, du vill inte följa med mig på festen.
Orkar inte skratta och le.
Det är svårt, jag vill hjälpa när du är så här ledsen.
Det ordnar sig, du kommer få se.

Så ge mig det mörka, och ge mig det svåra.
Jag lovar jag orkar, jag bär åt oss båda.
Räddaren i nöden, jag ska göra allt jag kan.
Ända in i döden, jag ska aldrig gå nånstans.
Räddaren i nöden, jag är här och slåss för dig.
Ända in i döden.

Så ge mig det mörka, och ge mig det svåra.
Jag lovar jag orkar, jag bär åt oss båda.
När allting går sönder, så finns alltid du och jag.

Räddaren i nöden, jag ska göra allt jag kan.
Ända in i döden, jag ska aldrig gå nånstans.
Räddaren i nöden, jag är här och slåss för dig.
Ända in i döden.

 

hanna

26 februari 2012 16:20

gå in på youtube och sök på "Darlin - Avril Lavinge" och klicka in på videon där det är 2 händer som sträcker ut sig samtidigt som det regnar på still bilden. Låten och videon får i alla fall mig att alltid börja le :)

http://unicooorn.bloggplatsen.se

sannigen

26 februari 2012 16:48

Tack så jätte mycket för tipset Hanna! :)

 

Maya

26 februari 2012 16:36

Jag tycker du är så otroligt stark som bloggar medans du kämpar för att komma till toppen. Jag kan inte säga med ord hur mycket du har hjälpt mig. Men om du kunde se mig nu skulle du se att det har hänt en förändring. Jag kollar in på din blogg varje dag hoppas att du har skrivit. När jag faller och inte orkar mer brukar jag läsa om dina inlägg. Att du har inte har gett upp ändå fast så mycket har hänt dig, får mig att fortsätta kämpa!

Oj, det var inte meningen att det skulle bli så långt. Förlåt

sannigen

26 februari 2012 16:49

Tack så oerhört mycket Maya. Nu får du mig att inte vilja ge upp och skriva mera! Jag är så glad över att jag har kunnat hjälpa dig. Tack för att du tror på mig!

 

xio

27 februari 2012 12:29

Oj det låter inte bra, jag blir ledsen för din skull. Fast man ska gå vidare. Jag kan vara din vän adda mig i fb om du har Angel sara.
Gå in i youtube och lyssna på låten let me be with you. :D
Jag kunde ge dig link men i den här sidan kan man inte klistra inte .
:D Har du bdd

http://xio.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag mår bra efter omständigheterna. Mamma börjar må bättre och återhämtar sig fint och det gör våran familj med. Sen Johan dog så har vi varit splitrade på något sätt och det här har varit som en väckarklocka för oss alla och vi har börjat om från bö...

Bloggen är väldigt lagd åt sidan för mig och jag vågar inte riktigt gå in och kolla statistiken för jag tror jag har förlorat för många av er läsare kanske till och med er alla, för jag har lovat mer och mer inlägg att jag ska bli med aktiv och jag h...

Hej på er. Nu har jag lite tid och ork att försöka få ur mig ett vettigt inlägg, skriv ett inatt som aldrig publicerades för det var väldigt rörigt och osammanhängande. Som jag skriv har min mamma fått en hjärtattack och det är för 19 dagar sen och d...

Hej på er, om jag nu har några läsare kvar. Jag vet att jag har lovat gång efter gång att bli mer aktiv och skriva mer det har jag försökt det svär jag på, men det händer saker hela tiden som gör att jag har svårt att orka blogga svårt ens att kunna ...

Åh herregud vilken usel bloggare jag är! Men ni vet varför och det tycker jag gör min blogg lite charmig. Jag börjar återhämta mig från det svarta eller vad jag ska säga, jag kan inte säga att jag återhämta från min deperation för det gör jag verklig...