Jag minns dagen som den våre igår, när jag för första gången fick ett modelljobb. Jag och min familj hade tagit kort hos en känd fotegraf, jag var 16  år då. Fotografen drog mig undan och sa att jag skulle passa perfekt som modell, att jag har glimten i ögat och det där lilla extra. Jag bliv helt ställd, jag var och är fortfarande inte frisk från min identietkris och själv hat. I mina ögon var jag den fulaste människan på jorden och jag kunnde inte fatta att han ville ha mig som model när han kunnde ta vilken snygg tjej som helst. Han gav sitt nummer och bad mig tänka på saken. När jag berättade för mamma och pappa så tyckte dom direkt att jag skulle svara ja, dom visste att detta kunnde bli nyckeln till att äntligen bli fri.  Jag sa ja, alla som sa att jag hade ett fint utsende kunnde ju inte ha fel så jag svarade ja för att besvisa för mig själv att jag inte är så ful, att jag är värld någonting. Jag skulle plåtas för ett klädesmärke utomlands. Jag var så sjukt nervös, jag hade ingen fokus alls. Fotegrafens assisten som var en modell hon märkte detta väldigt tydligt och ställde sig brevid mig och jag troode aldrig att man kunnde ha så kul när man plåtades, jag glömmde av pressen och bara hade kul och så vissade han mig bilderna. Jag kännde inte igen mig själv, jag troode det var någon annan för så där snygg  troode jag inte att jag kunnde vara. Sen så plåtades jag själv och jag fick hur mycket beröm som helst för bilderna. Att jag svarade ja var ett oehört stort steg framåt, jag hade fått en ny syn på mig själv. Mitt självhat bliv väldigt litet från den dagen och det är tack vare att jag tog jobbet. Jag har haft cr 15 modell jobb sen dess och varje gång så överaskar jag mig själv. Jag gillade inte att ha pressen på mig att vara snygg och leverera bra bilder, jag var alltid rädd för att misslyckas. Men med tiden så har jag inset att jag levererar super bra bilder, och att jag blir bra på dom. Nu tycker jag att det är super kul att vara modell, och att få se alla bilder på sig själv det går inte att beskriva. Att ta det där modelljobbet är nog det bästa jag har gjort i hela mitt liv. Jag har fått en helt ny syn på mig själv. Ni vet vilken svår identitetskris och självhat jag haft, men från den dagen så har jag vuxit. Nu tror jag på mig själv. Att Modellagenturer ringer och bokar mig det är fortfarande som om tiden stannar för ett tag. Modell världen är väldig ytlig, och det är väldigt hård konkurrens. Men jag kan förmedela den extra skönheten som inte många kan, som  alltid kommer göra så att jag kommer få modelljobb. Jag förlitar aldrig mig på mitt utsende, jag tar ut min inreskönhet så att den hamnar på bild. Ni kanske tycker det är skitsnack, men inreskönhet måste man förmedela. Man kan vara hur hård som helst på en bild men finns det inte värme så blir det ingen bra bild. Till alla er som tycker ni är fula, att ni är misslyckade testa då att ta kort på er själva så får ni se att ni verkligen är vackra. till och med den fulaste personen kan bli den vackraste på bild.