Förlåt för att jag inte bloggat på några dagar men jag mår fortfarande dåligt och försöker komma på fötter igen och jag kan lova er att det absolut inte är lätt.

Men det börjar gå frammåt iaf med att fatta att jag är singel och att han gjorde som han gjorde och att han inte förtjänar mig. Det känns väldigt "spydigt" att säga att han inte förtjänar mig men så som han gjorde, så han sårade och förstörde mig så gör man bara inte. Jag har även börjat titta på killar osv, först när jag fick reda på att han hade varit otrogen så fanns inte killar för mig, men nu kan jag till och med tycka en kille är skit snygg och leka lite med tanken om vad som skulle hända.

Jag träffade en kille igår ( vi kallar honom för a så ni inte blir förvirrade för det är lätt att bli det i min blogg, jag har märkt det själv) vi hade mys kväll hemma hos mig. Eftersom jag har Fido så kan jag inte lämna honom och det vill jag inte så då kom a hem till mig. A har jag träffat förut några gånger bara som vän då eftersom jag har haft en kille men det har liksom alltid varit en dragnig mellan mig och han. Så det var jätte mysigt igår, vi hade tända ljus och vi åt räkor med vin osv. Så mysigt har jag inte haft på länge. Och a är en helt otrolig kille eftersom han visste vad jag går igenom så vi låg och krammades och kysstes men det hände inte mer.

Jag är skit rädd för att bli kär och sårad igen, A är ingen sån kille men jag har tydligen väldigt fel när jag tror sånt eftersom mitt ex inte heller var en sån kille. Jag är inte ute efter en kille just nu men blir det något mellan mig och A så blir det annars inte. Jag vill vara singel ett tag och leka av mig innan jag går in i ett förhållande.

Det var någon som frågade hur det går med Fido. Och det går hur bra som helst, han har kissat inne en gång men sen har han inte gjort något mer inne så det  är helt underbart. Och han är så otroligt duktig, han är bussig men ändå så lugn ändå. Och det bästa han vet är när man lägger sig i soffan eller sängen med honom och kliar honom på magen, ni skulle bara se hur han njuter. Jag ångrar inte för en sekund att jag köpte honom.

Min chef som jag startade vårat företag med, vi startade ihop men jag ville inte ha ansvaret som chef så han fick bli det men egentligen så är det jag som tar hand om allt. Iaf han sa att han gärna ville att jag skulle ha med Fido till jobbet, eftersom vi driver ett företag som personligatrännare så har vi cr 10 anställda och det sitter alltid en persson i reseption och där ska han få vara, vi kommer sätta upp grindar osv. Jag hade med honom i Fredags och redan då märkte jag att våra elever fick mer enegeri och bliv mer motiverade för man är verkligen inte motiverad att tränna varje dag, jag trännar varje dag och jag kanske är motiverad 3 av 7 dagar men Fido kommer motivera och det kommer bli roligare att tränna så han kommer vara våran maskot

Jag fick en kommentar igår av en tjej som läser mina inlägg och texter väldigt väldigt noga och hon undrade vad jag mennade med det här: Vill jag må bra får jag börja med en sak, förlåta mig själv och ge tillbaka mitt liv, för det var det jag stal.

Hon ville veta vad jag mennade med att förlåta mig själv.

Jag måste egentligen förlåta mig själv för vad jag har gjort mot mig själv, men det är inget jag kan förlåta innan jag har slutat med det och jag har inte det, jag kommer nog göra det i hela mitt liv.

Nu pratar jag om fysiskt och psykiskt misshandel mot mig själv som jag har gjort och håller på med än. Och det är verkligen inget jag är stolt över, för vem vill ha sår på armarna, vem vill vara på botten? Ingen!

Jag började med att misshandla mig själ pykiskt, det är nästan värre än fysiskt, för det är så svårt för man tänker hela tiden och tankarna om sig själv går aldrig att komma ifrån som du kan komma bort från misshandeln.

Jag kränkte mig själv dagligen, jag tänkte saker om mig själv som är förbjudna och som på lång sikt gjorde att jag tappade hoppet om mig själv, att jag troode att jag inte klarade ett skit, att jag inte hade en framtid. Att göra så mot sig själv det är helt ofattbart men jag gjorde och gör det än men nu gör jag det i mildaregrad.  Jag klarade inte av saker som jag egentligen klarade och det var bara för att jag sabbade för mig själv medvetet.

Efter jag hade misshandlat mig själv pyskiskt så över gick det fysiskt.

Jag började skära mig, jag älskade verkligen kännslan, jag vill få ont. Jag skärde mig så illa att jag fortfarande har ärr kvar men det är inte på armarna. Första tiden så gjorde jag det på armarna och då var det löst men sen så övergick det till hårdare och hårdare för mitt självhat var så starkt och jag ville se mig själv lida. När jag skärde mig så hårt så bliv det stora ärr som tog flera månader att läka så då var jag rädd för att någon skulle se det så då började jag skära mig på andra ställen. Jag skärde mig på mage, låren, ryggen där jag kom åt mm. Jag älskade kännslan av att se såren blöda så mycket, och det hemska var att jag verkligen verkligen troode på att det skulle hjälpa mig, men det hjälpte ju mig inte jag fick inte ut några kännslor förutom självhat.  

Jag lyckades iaf misshandla mig fysiskt för min mamma kom på mig så hon gömmde alla knivar och vassa föremål och jag hamnade på hem osv där jag inte lyckades. Och jag hade tolt pannik när jag inte fick skära eller skada mig på något annat sätt, för jag var så besatt av smärtan.

Men att sluta misshandla mig själv psykiskt kommer jag nog aldrig göra, det märks inte på mig att jag verkligen misshandlar mig själv psykiskt men jag gör det. Jag försöker verkligen stå i mot men mitt självhat är för starkt.

Jag måste förlåta mig själv för vad jag har gjort, jag misshandlar fortfarande fysiskt men inte alls så mycket och grovt. Hade jag inte slutat göra det så hade jag till slut lyckas ta mitt liv för jag var helt inne i det jag gjorde och ovasett hur ont det gjorde så forsätte jag, jag var i min egna värld där jag var djävulen och min kropp bara lydde.

Jag hade ingen respekt för mig och än idag så har jag fortfarande väldigt lite respekt.

kan du höra mig?
kan du höra alla ord som jag viskar till dig ?
Kan du se mig nu kan du se att jag är här och tar farväl nu av dig?
 Så ge dig av, ge dig av jag lovar att jag ska bära med mig alla minnen av dig som jag minns du var.
Så flyg, du är en ängel nu som dansar på molnen så fri.
Ja, flyg du är en ängel nu stunder vi levt är förbi.
En ängel som vakar över mig som vet det ordnar sig.
Alla mörka dar ska jag tänka på den tid som jag fick leva här med dig.
 Och alla kloka ord du har sagt till mig ska jag bära med inom mig.
 Din klara blick din varma hand ditt leende av guld.
Ditt hjärta som var stort och starkt och som slog för allas skull.
 Så flyg, du är en ängel nu som dansar på molnen så fri.
Ja, flyg du är en ängel nu stunder vi levt är förbi.
En ängel som vakar över mig som vet det ordnar sig.
Man kan aldrig veta hur det känns innan man är där.
Aldrig ana saknaden för nån som inte längre finns här men nu vet jag nu vet jag.
Jag tror du hör mig nu tror du läser mina tankar och visar vägen för mig.
Jag tror du ser mig nu jag tror du ser när jag går fel så jag följer ljuset efter dig.
 Du gav dig av du gav dig av men det känns som du är här.
 Jag sträcker ut min frusan hand det känns som du vill värma mig det är en tröst för dig att tro att du är här

Jag har skrivit en heldel inlägg efter mitt inlägg till min bror, men jag ville att det inlägget skulle vara överst så att ni hittar det. Så om ni undrar varför jag har ändrat om i tiden på inläggen osv så vet ni varför nu!

Jag känner att jag måste få skriva av mig till min bror för idag så saknar jag min bror något enormt mycket. I Torsdags var det 7 månader sen han valde att lämna oss.

Varför jag saknar honom idagmer än vad jag brukar göra, saknaden är något enormt efter honom jag saknar honom varje dag, varje natt, varje timme, varje minut varje sekund.

Men idag saknar jag honom extra mycket. Alltid när jag har varit ute och festat så på morgonen ringde alltid han och sa: Tjena syrran är du på topp idag?

Det är dom här små sakerna som gör så förbannat jävla ont. Jag kom på mig själv med att jag låg och väntade på att han skulle ringa imorse, men det gjorde han inte och då fall jag ner i gråt.

När all saknad och sorg kommer över mig blir jag så förbannad på dig. Varför i helvete gjorde du så mot mig? Du hade lovat att aldrig lämna mig igen, att alltid finnas där och du visste du visste så jävla bra att jag skulle må så dåligt igen om du tog ditt liv men du gjorde det. Jag har ställt mig frågan om och om igen varför varför varför? Med tiden har jag fått svar på det. Du hade inget annat val, du hade 2 val och det var att forsätta leva och knarka ihjäl dig eller få slut på ditt lidande. Du hade kämpat så enormt mycket och jag vet det men jag önskar att du hade försökt mer. Jag visste inerst inne att något av dom här valen skulle ske men jag blundade för det.

Jag var på din grav förut, det är så otroligt fint. Det är massvis med blommor,ljus,kort. Folk har inte glömmt bort dig, du lever kvar och det är så många som saknar dig så otroligt mycket. Du kan inte ens föreställa dig hur många det är som saknar dig och hur mycket vi skulle vilja få dig tillbaka. Jag skulle göra precis allt för att få dig tillbaka men ibland vill jag inte det. Det är så jävla hemskt att skriva jag vill inte att min bror ska komma tillbaka men det är för att du skulle knarka ihjäl dig och lida så mycket mer än vad du har gjort.

Julen börjar närma sig och det var din favorit tid på året, du försökte alltid vara drog fri på jul och lyckades nästan alltid. Du var så full med lycka och liv. Du gjorde min och dina vänner och våran familjs jul dom bästa man någonsin kan ha. Men nu vet jag inte hur den här julen kommer bli, det enda jag vet är att denna julen kommer bli hemsk och väldigt väldigt jobbig.

Jag pratade med en av dina absolut närmaste vänner i Torsdags och han saknar dig så enormt mycket. Han och jag satt och pratade i 3 timmar, det känns så skönt för han och jag förstår varandras kärlek och saknad till dig. Han berättade att han skulle bli pappa och det gjorde han med ett så stort och lyckligt leende men så så försvann leendet på han och en tår rann ner från hans kind och han sa: Johans dröm var att bli drogfri och skaffa tjej och kinds.

Det var din dröm och du kämpade verkligen för att uppfylla den drömmen men du lyckades inte.

Jag lever kvar för dig, jag lever på alla våra minnen och jag  vet att du är stolt över mig. Jag älskar och saknar dig något enormt mycket. Puss brossan

Du sa det skulle ordna sig, att allt skulle bli bra
 Men du lämnade livet, och du lämnade mig kvar
 Allting ser inte likadant nu för tiden
 Jag försöker gå vidare men jag saknar dig I livet
 Det finns stunder, då jag inte orkar mer
 Jag vill ha dig nära för det är bara du som ser
 Hur smärtan inombords bara river och värker
 Men du orka inte skiten, vet ej om jag gör det heller
 
Nu gäller det att orka mer, samla mera mod
 Måste klara mig igenom livet, kämpa emot
 Du valde vägen upp till himelen och blev fri
 Du blev saknad av världen, det vill jag också bli
 Du var en människa som ville alla gott
 Men det var ingen som förstod, jag önskar dom förstått
 Dom önskade och ville inget annat än att du skulle bli frisk
 

 Nu finns de bara minnen kvar, för du försvann
 Jag försökte finnas där, ge en hjälpande hand
 Men inget hjälpte till, din önskan blev sann
 Du somnade förevigt, och jag saknar dig
 Nu finns de bara minnen kvar, för du försvann
 Jag försökte finnas där, ge en hjälpande hand
 Men inget hjälpte till, din önskan blev sann
 Du somnade förevigt, och jag saknar dig så
 

 Svåra studer har paserat, utan dig brevid
 Jag försökte hjälpa dig, fan kunde du inte se det?
 Det var ditt eget val, ja det du gjorde
 Om jag fick bestämma skulle du ha stannat här på jorden
 Det går inte en dag utan tankarna på dig
 Om jag kunnat rädda dig, jag känner skulden I mig.
 Varje dag, tänder jag ett ljus på din grav
 För att hedra den du är och den du var
 
Jag önskar att det aldrig hänt, den där dagen
 Fick ett samtal på morgonen, hela min värld rassade
 Jag tänkte på vart du skulle komma efter livet
 Jag vet inte vart du finns, men jag fortsätter och skriver
 Vill att du ska veta, vi saknar dig fortfarande
 Du kämpade och kämpade men bliv inte frisk så detta var din enda utväg
 Men jag ber för dig I himmlen och hoppas att du trivs där
 För utan dig här, är det inte samma värld.

Det är många som frågar om jag har skrivit låt texterna jag lägger upp själv. Vissa har jag skrivit och andra inte. Och nu när jag mår skit så lyssnar jag på mycket musik och får mycket idéer och finns det låtar jag tycker om så lägger jag ut dom här och jag gör om låtar oxå.. Nu har ni fått svar på det. Nu ska jag sova för jag är helt slut, sov gott

Som en nersolkad skjorta som en trasig medalj
Som nåt som stod för nåt vackert men som tappat sin glans
Det är försent att rätta till, det är försent att börja om
Det är försent för ett påkommet svar

Var jag en dåre. var jag blind, var jag förlorad så var det för din skull
Var jag ett barn som sprang bort mig i natten, så var det för din skull
Jag borde ha gått när jag kände att hjärtat tog stryk
Borde förstått att du behövde nåt mer
Jag har förstått nu, polleterna har trillat ner men åt helvete försent

Som ett urdrucket glas, som ett skämt dom hört förut
Som att bocka för publiken när dom redan gått ut
Det är försent att rätta till, det är försent att börja om
Det är försent för ett påkommet svar

Var jag en dåre. var jag blind, var jag förlorad så var det för din skull
Var jag ett barn som sprang bort mig i natten, så var det för din skull
Jag borde ha gått när jag kände att hjärtat tog stryk
Borde förstått att du behövde nåt mer
Jag har förstått nu, polleterna har trillat ner men åt helvete försent

Ska jag förbanna och gråta, eller skratta och förlåta mig själv för min dumhet
Spelar det nån roll, det är försent det är åt helvete försent!

Var jag en dåre. var jag blind var jag förlorad så var det för din skull
Var jag ett barn som sprang bort mig i natten så var det för din skull
Jag borde ha gått när jag kände att hjärtat tog stryk
Borde förstått att du behövde nåt mer
Jag har förstått nu, polleterna har trillat ner men jag borde gå
Jag har förstått nu, polleterna har trillat ner men åt helvete försent