Alla inlägg under januari 2012
Mitt hjärta tickar som en klocka som går för fort,
När du möter min blick, jag finner inga ord,
för känslan när du ringer upp och säger "he-ey"
Du kommer alltid va min baby
För när du tar min hand
När jag hör ditt namn
Så känner jag
Att jag kommit hem
Jag faller om igen
och jag vill stanna kvar (oh)
Varje gång jag blundar är det dig jag ser
Så låt oss stanna i en evighet
Skulle inte klara mig utan din närhet
Du är min ängel
Du är min ängel
Jag blickar upp mot himmelen och jag undrar
om du också tittar upp och, tänker på oss två
aldrig låter jag dig gå
du och jag tilsl döden, inget skiljer oss åt
Du vet jag *dör för dig
för när du rör vid mig
Så känner jag
Allt som jag vill ha
Är du och jag
Så låt mig stanna kvar
Varje gång jag blundar är det dig jag ser
Så låt oss stanna i en evighet
Skulle inte klara mig utan din närhet
Du är min ängel
Du är min ängel
Visste inte att lyckan existera,
lyckan jag upplever varje gång som jag är med dig
Min ängel
Kommer alltid vara du
Varje gång jag blundar är det dig jag ser
Så låt oss stanna i en evighet
Skulle inte va något utan din närhet
Du är min ängel
Du är min ängel
Jag minns dagen som den våre igår, när jag för första gången fick ett modelljobb. Jag och min familj hade tagit kort hos en känd fotegraf, jag var 16 år då. Fotografen drog mig undan och sa att jag skulle passa perfekt som modell, att jag har glimten i ögat och det där lilla extra. Jag bliv helt ställd, jag var och är fortfarande inte frisk från min identietkris och själv hat. I mina ögon var jag den fulaste människan på jorden och jag kunnde inte fatta att han ville ha mig som model när han kunnde ta vilken snygg tjej som helst. Han gav sitt nummer och bad mig tänka på saken. När jag berättade för mamma och pappa så tyckte dom direkt att jag skulle svara ja, dom visste att detta kunnde bli nyckeln till att äntligen bli fri. Jag sa ja, alla som sa att jag hade ett fint utsende kunnde ju inte ha fel så jag svarade ja för att besvisa för mig själv att jag inte är så ful, att jag är värld någonting. Jag skulle plåtas för ett klädesmärke utomlands. Jag var så sjukt nervös, jag hade ingen fokus alls. Fotegrafens assisten som var en modell hon märkte detta väldigt tydligt och ställde sig brevid mig och jag troode aldrig att man kunnde ha så kul när man plåtades, jag glömmde av pressen och bara hade kul och så vissade han mig bilderna. Jag kännde inte igen mig själv, jag troode det var någon annan för så där snygg troode jag inte att jag kunnde vara. Sen så plåtades jag själv och jag fick hur mycket beröm som helst för bilderna. Att jag svarade ja var ett oehört stort steg framåt, jag hade fått en ny syn på mig själv. Mitt självhat bliv väldigt litet från den dagen och det är tack vare att jag tog jobbet. Jag har haft cr 15 modell jobb sen dess och varje gång så överaskar jag mig själv. Jag gillade inte att ha pressen på mig att vara snygg och leverera bra bilder, jag var alltid rädd för att misslyckas. Men med tiden så har jag inset att jag levererar super bra bilder, och att jag blir bra på dom. Nu tycker jag att det är super kul att vara modell, och att få se alla bilder på sig själv det går inte att beskriva. Att ta det där modelljobbet är nog det bästa jag har gjort i hela mitt liv. Jag har fått en helt ny syn på mig själv. Ni vet vilken svår identitetskris och självhat jag haft, men från den dagen så har jag vuxit. Nu tror jag på mig själv. Att Modellagenturer ringer och bokar mig det är fortfarande som om tiden stannar för ett tag. Modell världen är väldig ytlig, och det är väldigt hård konkurrens. Men jag kan förmedela den extra skönheten som inte många kan, som alltid kommer göra så att jag kommer få modelljobb. Jag förlitar aldrig mig på mitt utsende, jag tar ut min inreskönhet så att den hamnar på bild. Ni kanske tycker det är skitsnack, men inreskönhet måste man förmedela. Man kan vara hur hård som helst på en bild men finns det inte värme så blir det ingen bra bild. Till alla er som tycker ni är fula, att ni är misslyckade testa då att ta kort på er själva så får ni se att ni verkligen är vackra. till och med den fulaste personen kan bli den vackraste på bild.
Förlåt för att jag inte skrivit så mycket på senaste tiden. Jag vill verkligen skriva, jag vill inte att denna blogg bara rinner ut ur sanden. Just nu är det så oehört mycket som händer. Eftersom att jag har varit borta så länge från jobbet så är det oehört stressigt just nu. Alla beställningar på nya maskiner ska in imorgon, annars får vi vänta i 1 helt år och det kan vi inte. Och allt hänger på mig och jag har jätte stora krav på mig. Och dom här kraven tycker jag är skit jobbiga, jag har så mycket annat. Alla har krav på mig att jag ska må bra, att jag ska bli frisk. Och jag försöker uppfylla alla krav men det blir alldeles för mycket. Jag lovar att jag ska bli bättre på att blogga, det är något jag kan uppfylla iaf
I flera år höll ja/vi på att stötta dej
Men en dag hade du försvunnit från oss/mej
Det gick snabbt, hann ej säga farväl
För man blir ju inte bara av med sitt liv
Du hade det jobbigt i flera år
Jag vet att din själ var full av sår
Du var med om mer än de flesta
och du klarade det mesta
Du vilar nu långt däruppe i det blå
Jag ville ej du ett sånt här slut skulle få
Djupt i mitt/våra hjärtan kommer minnerna alltid finnas kvar
Alla fina minnen, du var så underbar
En älskad bror, jag älskar dej så
Livet har passerat, en bror som du kan man aldrig mer få
Nu flyger änglar runt din kropp jämt
Att vi förlorade dej är det värsta som har hänt
Alla våra minnen passerar nu förbi
Sörjandes vid din grav kommer jag förbli
Åker överallt till alla platser du vart
Från ögonen rinner det tårar och allt blir svart
Det är så svårt att förstå att du ej finns
Ända tills döden i mitt hjärta vi/jag dej minns
Alla våra år är nu ett minne blott
Du ska veta jag aldrig så här dåligt mått
I en ring dansar älvorna i skogens glänta
Vill träffa dej, orkar knappt vänta
Och i paradiset flyger änglarna vid din sida
Jag ber varje dag, att du aldrig mer ska lida
Du är en underbar person som ej förtjänade detta slut
Alla växter har vissnat och dött ut
Det är så tomt och allt känns så grått
Tack, för den bästa bror/son/pojkvän/vän/ vi/jag någonsin kunde ha fått!
Oh jag är så glad att jag inte kan sitta stilla just nu. Jag var ju på möte idag på skolan jag sökte jobb till. Jag fick självklart inte jobbet för att jag inte hade någon utbildning för det. Men skolan ville ha ett möte med mig. Vi tog det tidigare än vad vi egentligen skulle, kl 9 imorse.
Det var jag, skolans 2 rektorer,1 person från skolstyrelse och 1 från kommunen. Och dom vill ta nytta av mina erafareneheter och det jag gått igenom när jag gick i 7,8,9, första ring och andra ring. Så dom vill att jag ska börja att vara på skolan 2 dagar i veckan, Tisdagar och Torsdagar. Jag ska ha samtal med flickor, om hur det är att hata sig själv och inte veta vem man är. Jag vet att det är oehört många som gör det. Jag kommer inte bli fast anställd, utan vi ska prova detta i 5 månader, till 14 Juni. Och förhoppnigsvis så blir jag helt fast anställd då.
Jag är så glad att jag kommer få kunna hjälpa tjejer som är där jag en gång varit. Jag hade inte någon på min skola som fattade hur jag hade det, men nu har dom här tjejerna en som fattar som gått igenom samma sak och som faktist lever. Jag ska börja på Tisdag.
Detta kommer ju göra så att jag inte har alls mycket tid till att jobba som personlig tränare, men nu får jag göra dom 2 sakerna jag brinner för. Kan det bli bättre?
jag vill tipsa er om en kille som heter Sharadin. Han skriver väldigt bra och fint. Desutuom är han en väldigt fin kille. Så kika in hos honom, han är värld alla läsare han kan få.
Du lämna allting vind för våg, många undra, ingen såg
Nåt riktigt skäl till ditt farväl
Be mig inte att förstå
Hur du kunde göra så '
En del av mig försvann med dig
Men jag har vant mig nu
Och vet ju bara hur det är
Inte hur det hade varit med dig här
Mina minnen kommer och går
Några bleknar för varje år
Andra känns så starka som om allt var igår
Mina minnen är det jag har
Och alla frågor utan nåt svar
De som du lämna till det barn jag då var
Jag undrar vem jag är för dig
Och hur det känns att minnas mig
Att inte se det som jag blev
Har du ännu bilden kvar, där vi leker du och jag
Din stolta blick
Det var innan du gick
Men jag har vant mig nu
Och vet ju bara hur det är
Inte hur det hade varit med dig här
Mina minnen kommer och går
Några bleknar för varje år
Andra känns så starka som om allt var igår
Mina minnen är det jag har
Och alla frågor utan nåt svar
De som du lämna till det barn jag då var
Nu när du vill komma hit
Efter denna långa tid
Ska jag då le och spela med
Jag vet ju inte vem du är
Vad du vill och vart det bär
Den tid som flytt, kommer aldrig mer på nytt
Men jag har vant mig nu
Och vet ju bara hur det är
Inte hur det hade varit med dig här
Mina minnen kommer och går
Några bleknar för varje år
Andra känns så starka som om allt var igår
Mina minnen är det jag har
Och alla frågor utan nåt svar
De som du lämna till det barn jag då var
Mina minnen kommer och går
Några bleknar för varje år
Andra känns så starka som om allt var igår
Mina minnen är det jag har
Och alla frågor utan nåt svar
De som du lämna till det barn jag då var
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 |
3 |
4 |
5 | 6 |
7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 |
|||
16 | 17 | 18 |
19 | 20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|