Det är väldigt många som tycker jag är lugn för att nyss blevit bedragen, många mennar det på ett positivt sätt.

 Men jag är verkligen verkligen inte lugn, jag vill inte ta ut allt på er så det är därför jag kanske verkar lugn, inersta inne så kokar jag verkligen. Jag vet verkligen inte var jag ska ta vägen. Det är så otroligt många kännslor och tankar som måste komma ut som jag är rädd för som jag vet kommer göra så ont och på tanke på hur dåligt jag har mått så är jag så rädd för att komma ditt igen.

Förut var jag mest ledsen och kunnde inte få stopp på mina tårar, jag gråter fortfarande största delen av dygnet, nätterna är värst, jag gråter ständigt då. Men nu börjar jag bli så fruktansvärt arg.

Arg för vad han gjorde mot mig. Vem fan tror han att han är som har rätt att såra mig så enormt mycket, att knulla en annan. Jag kan förstå att han var kåt, för vi bor ju 50 mil ifrån varandra, men ovasett hur kåt jag var så var jag inte otrogen mot honom, jag hade aldrig sex med någon annan. Detta tänder en glöd, att bevisa att jag kan hitta en så mycket bättre.

Sen kommer panniken och ångesten. Att aldrig kunna kalla honom för min älskling och få höra det från honom igen, att aldrig få ligga i hans famn igen, aldrig få kyssa honom igen, aldrig få säga: Jag älskar dig, du är mitt allt, och få höra honom säga likadant.

Det kommer jag ALDRIG få igen. Det gör jätte ont. Vi var ändå ihop i 2 år.

Sen kommer frågan, hur fan ska jag klara mig utan han? Han var mitt allt, han var mitt liv. Det var han som alltid kunnde få mig lugn som ingen annan kan, jag kännde en oehörd lugn när jag var i hans närhet. Jag vill inte tänka på ett liv utan honom men jag måste, ovasett hur ont det gör

Att jag är lugn är verkligen det sista jag är!

Imorgon ska jag skriva ett inlägg om vad ni tycker jag ska göra, ska jag förlåta eller inte, för mig är det rätt självklart

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag mår bra efter omständigheterna. Mamma börjar må bättre och återhämtar sig fint och det gör våran familj med. Sen Johan dog så har vi varit splitrade på något sätt och det här har varit som en väckarklocka för oss alla och vi har börjat om från bö...

Bloggen är väldigt lagd åt sidan för mig och jag vågar inte riktigt gå in och kolla statistiken för jag tror jag har förlorat för många av er läsare kanske till och med er alla, för jag har lovat mer och mer inlägg att jag ska bli med aktiv och jag h...

Hej på er. Nu har jag lite tid och ork att försöka få ur mig ett vettigt inlägg, skriv ett inatt som aldrig publicerades för det var väldigt rörigt och osammanhängande. Som jag skriv har min mamma fått en hjärtattack och det är för 19 dagar sen och d...

Hej på er, om jag nu har några läsare kvar. Jag vet att jag har lovat gång efter gång att bli mer aktiv och skriva mer det har jag försökt det svär jag på, men det händer saker hela tiden som gör att jag har svårt att orka blogga svårt ens att kunna ...

Åh herregud vilken usel bloggare jag är! Men ni vet varför och det tycker jag gör min blogg lite charmig. Jag börjar återhämta mig från det svarta eller vad jag ska säga, jag kan inte säga att jag återhämta från min deperation för det gör jag verklig...