Godmorgon på er, jag har kunnat sova i 2 timmar inatt och det är tack vare min bästa kill kompis ( Vi kallar honom för Anton)  mamma. Han har varit hos mig i stort hela tiden sen jag kom hem, han troode jag skulle lugna ner mig lite men han tycker jag är blivit värre. Alltså att jag mår dåligare, jag skriker, jag gråter, jag skakar så igår kväll fick Anton nog och ringde sin mamma som är en hög uppsatt doktor så hon fick komma hit och titta på mig och hon har gett mig lugnade tabletter och idag så ska jag få sömntabletter. Hon är jätte go och vi känner varandra väldigt bra så det var därför hon kan ge mig sånt här.

Anton är nog den som känner mig bäst, så han och jag satt och pratade om vad jag skulle göra och jag har redan kommit fram till om jag ska förlåta eller inte, men det är inget jag kan skriva här nu. Jag kan ändra mig men jag tror inte det, men om jag ändrar mig så kommer jag förvirra er.

Jag ringde iaf honom och Anton satt brevid och stöttade mig, jag sa som det var att allt är skit jobbigt just nu och jag orkar inte. Vi bestämmde att han  skulle komma hit på Söndag, jag vill inte lämna beskedet via telefon, förlåter jag inte honom vill jag säga det öga mot öga, förlåter jag honom så vill jag se hans leende. På Söndag kl 1 så ska han komma hit, det kommer kännas skönt att få att sagt.

Ni kanske tycker det är löjligt av mig som inte säger om jag ska förlåta honom eller inte, men jag vill verkligen tänka på det in i det sista för detta är ett stort beslut och ovasett vad jag väljer så kommer det förändra mitt liv. Men efter jag har pratat med honom så kommer jag berätta.

Nu ska jag och Anton  och mina närmaste vänner bara sitta och prata, dom känner mig bäst, dom vet vilket som är bästa beslutet för mig.

Vi hörs på Söndag, puss!